Artikel och grafik har tillfogats en rättelse.

Avtalsförhandlingar pågår just nu om nya löne- och anställningsvillkor för 90.000 av Vårdförbundets medlemmar i i landets regioner, kommuner och kommunala bolag. 

Förhandlingarna gäller den så kallade Huvudöverenskommelsen (HÖK). Där ingår löneavtalet, avtalet om allmänna bestämmer, och nattarbetstidsavtalet. 

Vårdförbundet representerar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor: grundutbildade, specialistutbildade, avancerade specialister och även chefer. 

Det är den första riktiga avtalsrörelse på åtta år som Vårdförbundet går in i med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation. 

Men förhandlingarna har fastnat. Det nuvarande avtalet löpte ut den 31 mars, men är förlängt och gäller tills vidare under medlingen. 

I början av april utsågs medlare i avtalskonflikten: Gunilla Runnquist, tidigare förhandlingschef på Lärarförbundet, och Göran Gräslund, tidigare generaldirektör på Datainspektionen. Båda har avböjt att uttala sig om förhandlingarna. 

Vårdförbundet har meddelat att man vill se en löneutveckling för alla sina medlemmar. Men framför allt yrkar man på en särskild lönesatsning för en grupp som man kallar för ”särskilt yrkesskicklig”. 

Här ingår alla Vårdförbundets yrkesgrupper, och förbundet räknar med att var fjärde yrkesverksam medlem – runt 20.000 personer – kan räknas till denna grupp. Kravet gäller ett lönelyft på 10.000 kronor, utöver vanliga löneökningar. 

Parterna kan inte enas om denna centrala fråga. SKL:s ordförande har tidigare uttalat sig om att lönelyftssatsningen inte är realistisk på så kort tidsperiod. 

Vårdförbundet vill se en ”löneinjektion” som riktas till särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, chefer och avancerade specialistsjuksköterskor.

Definitionen och hur de särskilt yrkesskickliga ska utses är frågor som ska lösas i de pågående förhandlingarna. 

Enligt uppgifter till DN finns det flera faktorer som gör att Vårdförbundet anser att en anställd är särskilt yrkesskicklig. Bland annat nämns erfarenhet. 

– Det här är personer som har stor erfarenhet som borde premierats för längesedan i lönediskussionerna. De kan överföra all sin samlade kunskap och erfarenhet till handling. De kan förutspå svåra situationer på arbetsplatsen innan andra. Det finns i deras ryggmärg, berättar en initierad person inom yrkesförbundet.  

Vårdförbundet uppger att ingångslönen för en sjuksköterska är runt 27.000 kronor. En erfaren sjuksköterska, som lär upp yngre kollegor och som utgör ”ryggmärgen” på arbetsplatsen, menar man kan räkna med drygt 34.000 kronor i topplön. 

En rapport från Medlingsinstitutet som publicerades i september 2018 undersökte löneläget för 383 yrken mellan 2014–2017 ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen visade att grundutbildade sjuksköterskor var den yrkesgrupp som haft störst löneökning genom åren. Deras genomsnittliga grundlön ökade med 5,6 procent, vilket motsvarar drygt 5.000 kronor mer i plånboken.

Valter Hultén är ansvarig för makroekonomisk analys på Medlingsinstitutet. Han menar att sjuksköterskor de senaste åren har framträtt som en grupp med ökad löneutveckling. 

– De senaste åren har vi sett en relativt hög löneutveckling inom kommuner och landsting. Det har skett satsningar på kollektivavtalsnivå som har nått undersköterskor i synnerhet, säger han. 

Han framhåller även att det kan finnas flera andra förklaringar bakom löneutvecklingen.

– Bristen och den höga efterfrågan på arbetskraft på vårdpersonal kan vara en förklaring till högre löneutveckling. 

Vårdförbundets krav har jämförts med lärarlönelyftet. Det startade i juli 2016 och är bidrag som ska gå till höjda löner för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. 

Löneökningarnas storlek ska i genomsnitt vara 2.500 till 3.500 kronor i månaden. Den individuella ökningen kan vara både högre och lägre. 

Lärarlönelyftet har mött kritik från lärare och skolledare. Även Riksrevisionen har uttryckt kritik. Man menade att det rådde oklarhet i hur kriterierna skulle tolkas och vad man skulle göra om pengarna inte räckte till för att höja lönen för alla som nådde dem. 

– För lärarna så formades kriterierna i detalj på högsta politisk nivå, sedan tolkades de lokalt. Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt, det är där man vet bäst hur verksamheten ser ut, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet till Arbetsvärlden. 

Hon säger till tidningen att hon bedömer risken som liten att alltför många ska uppfylla kriterierna. 

– Min erfarenhet säger mig att det snarare kommer att vara tvärtom. De erfarna sjuksköterskorna stannar ju inte kvar, det är ju det som är problemet. 

För drygt tio år sedan var det vanligt att svenska sjuksköterskor sökte sig till Norge för jobb. År 2008 sökte 2.000 sjuksköterskor legitimation i vårt västra grannland. 

Men antalet som söker sjukvårdlegitimation i Norge har minskat med nästan 90 procent. 

Under 2018 fick totalt 238 svenska sjuksköterskor legitimation i Norge. 

Det visar siffror som DN fått av den norska myndigheten Helsedirektoratet, som utfärdar landets sjukvårdslegitimationer. 

Orsaken tros vara den norska kronans sjunkna värde. En annan aspekt som lyfts fram är sjuksköterskebristen i Sverige som har lett till att lönerna pressats uppåt. 

Rättelse: I en tidigare version av artikeln och grafiken uppgavs enbart den genomsnittliga månadslönen utifrån privat sektor. De uppdaterade siffrorna är för samtliga sektorer. 

Rättelse: I en tidigare version uppgavs i faktarutan grundutbildade sjuksköterskors genomsnittliga månadslön enbart utifrån privat sektor.