Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 21:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/lundinutredningen-klar-aklagaren-tillrackliga-skal-for-atal/

Ekonomi

Lundinutredningen klar – åklagaren: ”Tillräckliga skäl för åtal”

Lundin Energys ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott. Åklagaren anser nu att skäl finns för åtal.
Lundin Energys ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott. Åklagaren anser nu att skäl finns för åtal. Foto: Roger Turesson

Förundersökningen om folkrättsbrott mot företrädare för oljebolaget Lundin har pågått i tio år. I dag meddelade åklagaren att utredningen är färdig.

– Vi anser oss ha tillräckliga skäl för ett åtal, säger kammaråklagare Henrik Attorps till DN.

Under onsdagen, samma dag som presskonferensen hölls om att Palmeutredningen anses vara färdig, meddelas att ytterligare en för Sverige historiskt omfattande utredning har färdigställts.

Företrädare för Lundin Energy har sedan 2010 utretts för inblandning i krigshändelser på oljefälten där bolaget verkade i dåvarande Sudan kring millennieskiftet, då hundratusentals invånare försattes på flykt och över 10.000 dödades. Sedan 2016 är oljebolagets ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter officiellt misstänkta för medhjälp till grovt folkrättsbrott.

Under tisdagseftermiddagen skickades det sista utredningsmaterialet över till de misstänkta – ett förfarande som kallas slutdelgivning.

Kammaråklagare Henrik Attorps har lett förundersökningen sedan slutet av 2017. Attorps meddelar att Lundinföreträdarna nu har till den 30 augusti på sig att gå igenom materialet och komma med eventuella synpunkter och begäran om kompletterande utredningsåtgärder.

– Nu har vi kommit så långt att vi anser att vi har slutfört det vi tycker är nödvändigt. Det vill säga vi anser oss ha tillräckliga skäl för ett åtal. Sedan kan den ståndpunkten komma att ändras, utifrån synpunkter och kompletteringar som försvaret kommer med, och det är det de får den här tiden för, säger Henrik Attorps.

Beslut om åtal kommer först när de eventuella kompletteringarna som Lundin kan begära är åtgärdade. När det kan bli är oklart.

– Det beror helt på hur försvaret och de misstänkta reagerar. Vi har successivt under utredningens gång skickat över material till de misstänkta. De sista kompletteringarna vi nu skickat över är bara en bråkdel av helheten.

Materialet är enormt. Enligt Henrik Attorps omfattas utredningen av runt 60.000 sidor.

Redan vi ett tidigare tillfälle, november 2018, har åklagaren meddelat att slutdelgivning skett – något som fått Lundins försvarare att processa mot själva rättsprocessen.

Den här gången ska vara den sista, enligt Attorps.

– Förra gången handlade det om att vi inte hade hunnit gå igenom det material som tagits i beslag i samband med husrannsakningar i Schweiz. Vi trodde inte det materialet skulle vara så omfattande som det visade sig vara, och när vi dessutom gick igenom det, så fanns behov av ytterligare utredningsåtgärder, vilket föranledde ytterligare förhör, bland annat med de misstänkta. Något sådant kommer inte att behövas nu.

Attorps vill inte kommentera hur det känns att ha färdigställt den enorma utredningen.

– Mina eventuella känslor är irrelevanta. Vi bedriver den här förundersökningen och utreder brottet med hänsyn till den bevisning som finns tillgänglig. 

DN avslöjade 2018 uppgifter om att vittnen i Lundinfallet hotats att dra tillbaka sina vittnesmål – av personer som sagt sig arbeta för Lundin Petroleum. Efter det tillsattes en ny, parallell förundersökning, och sedan i fjol är de båda, förutom folkrättsbrottet, misstänkta för anstiftan till övergrepp i rättssak.

Enligt vice chefsåklagare Thomas Alstrand vid internationella åklagarkammaren i Göteborg som leder den förundersökningen är det oklart när den utredningen blir klar. 

– Pandemin har drabbat utredningen. Den gör att personer inte kan höras som är tillbörligt.

Ian Lundin och Alex Schneiter har genom hela utredningen förnekat brott. I en stor intervju med DN i fjol ifrågasatte de bland annat uppgifterna som förekommit i rapporter från organisationer som FN, Amnesty International, Läkare utan gränser och Human Rights Watch om att oljeverksamheten kan knytas till attacker mot civilbefolkningen.

I ett mejl till DN kommenterar Lundin Energys presschef Robert Eriksson:

”Vår uppfattning är att misstanken saknar grund och att förundersökningen borde läggas ner. Detta är ännu ett steg i den juridiska processen och behöver inte nödvändigtvis leda till åtal. Våra försvarsadvokater kommer nu att granska det slutdelgivna materialet, samt undersöka vilka eventuella åtgärder som bör vidtas i relation till förundersökningen.”

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt