Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-27 13:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/m-och-sds-bistandspolitik-skapar-oro-hos-organisationer/

EKONOMI

M och SD:s biståndspolitik skapar oro hos organisationer

Organisationer som DN pratat med är eniga om att en biståndssänkning skulle få förödande konsekvenser för ett stort antal människor. Bilden är från byn Wagalla i norra Kenya under ett besök av World Food Program.
Foto: Brian Inganga/AP

Biståndsfrågan splittrar Ulf Kristerssons lag där M och SD vill se en biståndssänkning, medan L och KD hittills ställt sig bakom enprocentsmålet. Nu växer oron hos många organisationer för en oviss framtid med hårdare politisk retorik.

I takt med att Sverige närmar sig ett maktskifte har biståndet åter hamnat på agendan. Inför valet skrev närmare 60 organisationer på ett upprop i syfte att vädja till politikerna att inte sänka biståndssumman.

Sverige är i dag en av världens största biståndsgivare i förhållande till folkmängd och har en lång tradition av en generös biståndspolitik. Redan år 1968 klubbade riksdagen igenom ”enprocentsmålet” som i dag innebär att en hundradel av Sveriges BNI avsätts till bistånd. 2022 uppgår biståndet till drygt 57 miljarder kronor.

Enligt Sveriges biståndsmyndighet, Sida, är syftet med biståndet att främja mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, klimat och fattigdomsbekämpande runt om i världen.

Två miljarder människor saknar trygg tillgång till tillräckligt med mat. Majoriteten av dem lever, liksom bonden Aulelia Leonidas i Tanzania, på landsbygden och livnär sig på jordbruk.
Foto: Wilfred Mikomangwa/Afrikagrupperna

Bland de svenska partierna finns det en bred politisk enighet om att behålla enprocentsmålet, endast två partier sticker ut: Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Moderaterna vill i stället att riksdagen var fjärde år tar ställning till hur mycket pengar Sverige ska ge i bistånd och har angett att de vill sänka biståndet från en procent till 0,7 procent av BNI.

Sverigedemokraterna har å sin sida uppgett att de på sikt vill se en halvering av biståndet som det ser ut i dag. Båda partierna motiverar biståndssänkningen med att pengarna behövs i det egna landet.

Marcus Lundstedt, medie- och påverkanschef på We Effect, tycker att man borde se på biståndet som en investering snarare än välgörenhet. Att investera för en tryggare och mer hållbar värld skulle i förlängningen gynna även Sverige, konstaterar han.

– Att gå från en procent till 0,7 procent kanske låter lite. Men det skulle få förödande konsekvenser för väldigt många personer. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte pratar om siffror här utan om människors liv.

Marcus Lundstedt, medie- och påverkanschef på We Effect.
Foto: We Effect

Att de två största partierna i det ledande blocket nu är överens om att vilja sänka biståndet har skapat en oro för framtiden hos flera organisationer som DN varit i kontakt med.

Martin Nihlgård, generalsekreterare på organisationen IM, ser flera skäl till att värna om biståndet extra mycket en tid som denna.

– För första gången på flera år ökar fattigdomen i världen och flera länder står inför svältkatastrofer, samtidigt fortsätter demokratin att inskränkas runt om i världen. Utöver det har vi börjat se konsekvenserna av klimatförändringarna, i Pakistan till exempel. Att dra ner på biståndet i det här läget skulle vara väldigt cyniskt.

Martin Nihlgård, generalsekreterare på organisationen IM.
Foto: Malin Kihlström

Enligt uppropet ”Rädda biståndet” skulle en sänkning få katastrofala följder för personer som redan har det tufft. På hemsidan kan man läsa att en sänkning i praktiken riskerar att 760 000 människor som hungrar inte får mat, att två miljoner barn inte kan gå till skolan och att ytterligare två miljoner människor inte får tillgång till rent vatten.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på Kvinna till kvinna, håller med om att det inte är läge att dra sig tillbaka från den globala arenan. På senaste tiden har hon märkt ett förändrat tonläge hos politikerna.

– Nu hör vi en helt annan retorik hos många politiker, flera partier har till exempel uppgett att de inte vill se någon feministisk utrikespolitik framöver. Många länder ser Sverige som ett föregångsland när det kommer till jämställdhet och mänskliga rättigheter. Om vi slutar stå upp för de värderingarna internationellt skulle det få allvarliga konsekvenser för kvinnors rättigheter i många länder världen över.

Generalsekreterare på organisationen Kvinna till kvinna, Petra Tötterman Andorff.
Foto: Victor Gårdsäter

En nedskärning av biståndet hade för hennes organisation konkret inneburit ett minskat stöd till skyddande boenden för våldsutsatta kvinnor i krigsområden exempelvis. Men också att långsiktiga arbeten för strukturell förändring för ökad jämställdhet avbryts.

Både Moderaterna och Sverigedemokraterna uppger att de vill se ett fokus på humanitärt bistånd, som i huvudsak syftar till materiellt och logistiskt stöd till människor som drabbats av krig eller naturkatastrofer.

Louise Lindfors på Afrikagrupperna menar att de humanitära insatserna är viktiga men att det inte går att stanna där. Hon tror att en ”det är bättre att hjälpa folk på plats”-retorik förminskar betydelsen av det långsiktiga arbetet för strukturell förändring.

– Det är dyrare att skicka ut matpaket till människor som svälter eller helikoptrar som släcker bränder än att jobba förebyggande så att det inte börjar brinna från början.

Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna.
Foto: Linda Svensson

Att skära i biståndet för att premiera en svensk kontext med minskad migration utgör i praktiken en paradox menar Louise Lindfors.

– Vi kommer inte att minska migrationen genom att satsa mindre pengar på utvecklingssamarbete, tvärtom. Kriserna kommer att öka i storlek och responsen måste vara lika stark. Men civilsamhället är känt för att se ljuset i hopplösa lägen. Vi har en jätteviktig roll att spela, jag brukar säga att civilsamhället är som ett vaccin för demokratin.

DN har sökt både Sverigedemokraterna och Moderaterna. Sverigedemokraterna avböjde att kommentera kritiken och Moderaterna uppgav följande i ett skriftlig meddelande:

”Moderaterna vill ersätta dagens enprocentmål med en flerårig budgetram som ligger på en lägre nivå än dagens. Moderaterna ser det humanitära arbetet för att lindra mänsklig nöd och lidande som biståndets kärna och vill att detta ska öka som andel av det totala biståndet.”

Ämnen i artikeln

Bistånd
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt