Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-12 06:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/machokulturen-pa-vag-bort-fran-gruvorna/

Jobb & karriär

Machokulturen på väg bort från gruvorna

En viss problematisk jargong lever kvar i gruvorna, konstaterar Lisa Ringblom. En del använder jargongen som täckmantel för att säga saker som inte är okej annars. Här är hon utan hjälm eftersom bilden är tagen ovan jord. Foto: Anders Alm

Luleå. Andelen kvinnor i Sveriges gruvor ökar snabbt. Omvandlingen har förändrat jargongen och machokulturen under jord, visar en ny avhandling.

Gruvor är på många sätt en av de tydligast kodade manliga arbetsplatserna som finns. Under en stor del av 1900-talet var det till och med förbjudet för kvinnor att arbeta under jord. 

– Före industrialiseringen jobbade många kvinnor i gruvan, men kopplingen mellan män och gruvarbete har funnits länge och den har varit väldigt stark. Bilden av en gruvarbetare är en stor, redig, rejäl karl med mycket praktiska kunskaper, säger Lisa Ringblom, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, LTU. 

För snart 15 år sedan, kring 2005, började andelen kvinnliga gruvarbetare öka. Det handlade om en kraftig ökning från några enstaka procent till dagens 17 procent. 

Lisa Ringblom bestämde sig för att undersöka vad den här förändringen beror på och vad den betyder för arbetsmiljön i gruvorna. 

Under arbetet med avhandlingen intervjuades gruvarbetare och personalchefer på flera gruvföretag. 

Flera parallella processer har bidragit till att öka andelen gruvarbetande kvinnor. En sådan är teknikutvecklingen. 

– Människorna flyttar längre och längre från ”fronten” till kontrollrum. De här processerna har skapat en öppning för att omförhandla vem som kan jobba i gruvan, säger Lisa Ringblom. 

Den nya tekniken innebär att den gamla könsgränsen, där kvinnor tidigare knappt fanns i gruvorna, nu har flyttat ner i gruvan. Vissa arbetsplatser har fortfarande en väldigt skev könsfördelning medan andra är mer jämställda. I de delar av gruvorna som uppfattas som riskfyllt och smutsigt är männen i stor majoritet.  

– Många av arbetsplatserna där det manuella arbetet spelar stor roll är fortfarande mansdominerade. Däremot är andelen kvinnor större när det handlar om att köra de stora lastmaskinerna, säger Lisa Ringblom. 

Gruvföretagens jämställdhetsarbete har också haft betydelse för utvecklingen. Under ett antal år har bolag som LKAB och Boliden aktivt försökt öka andelen kvinnor.  

– Frågan har fått status. Bolagen har kommit till en punkt där de insett att en modern organisation och attraktiv arbetsgivare måste fokusera på de här frågorna. Det jämställdhetsarbete som bedrivits är inte hela förklaringen, men det har spelat roll, säger Lisa Ringblom.

De intervjuade gruvarbetarna, både män och kvinnor, återkom ofta till den kollegiala jargongen. Den är en viktig del av yrkesidentiteten och ett sätt att skapa sammanhållning i en speciell arbetsmiljö. Men den kan också vara exkluderande. 

Flertalet av de intervjuade menar att jargongen blivit bättre efter kvinnornas intåg i gruvorna. Men vissa problematiska praktiker lever kvar, är Lisa Ringbloms slutsats. En del använder jargongen som täckmantel för att säga saker som inte är okej annars. 

– När företagen säger tydligt att jämställdhet är viktigt så kan arbetsplatsjargongen användas för att utmana det. Blir någon kränkt säger man bara att det var ett skämt, säger hon. 

Foto: Anders Alm

En risk för mansdominerade företag är att jämställdhetsarbetet fokuserar på de som inte är där, alltså kvinnorna. Det riskerar att förstärka att kvinnor är annorlunda. 

– Kvinnor ska bidra med andra värden, andra förhållningssätt, säger Lisa Ringblom. 

Under arbetet med avhandlingen noterade Lisa Ringblom en tendens till att företagen börjat fokusera på en ny grupp. I stället för kvinnorna är det nya problemet arbetarklassmännen på golvet. 

– Att ha fokus på vissa grupper blir skevt. Man bör inte peka ut vissa grupper som problem eller lösningar. Jämställdhetsarbete ska ske på alla nivåer och i alla delar av organisationen, säger Lisa Ringblom.