Magdalena Andersson öppnar för ökat statligt ägande

Finansminister Magdalena Andersson möter DN på Finansdepartementet i Stockholm, under den kanske svåraste globala krisen sedan andra världskriget. Världsekonomin har avstannat tvärt. De ekonomiska konsekvenserna för ett exportberoende land som Sverige är svåra att ta in.

Magdalena Andersson blir fotograferad framför en vägg med svartvita porträtt av företrädarna, en lång rad män (och Anne Wibble), Sveriges finansministrar från tidigt 1900-tal och framåt.

Tänker du att det du gör under coronakrisen kommer gå till historien?

– Ja, detta är defining. Det kommer att definiera vår tid.

Också din gärning som finansminister?

–Ja. Så är det.

Finansministern delar in krishanteringen inom den ekonomiska politiken i fyra faser. Den första fasen handlade om åtgärder för att ge vården resurser och begränsa smittspridningen, som löftet om att täcka alla regionernas och kommunernas extrakostnader och den slopade karensdagen. Fas två: de snabbt framtagna krispaketen för att skydda jobb och företag. Nu väntar nästa steg: insatser för att begränsa skadorna av den arbetslöshet som ändå kommer att uppstå, samtidigt som pengar ska sparas till tiden efter den akuta viruskrisen.

–Vi vill ha resurser kvar så att vi kan återstarta ekonomin, både i form av konsumtionstimulanser och investeringar. För att kicka igång ekonomin men också för att vi vill ställa om Sverige till ett mer klimatsmart samhälle, säger Magdalena Andersson

Vad vill du säga till alla svenskar som oroar sig just nu över hur de ska klara sig ekonomiskt i den här krisen?

– Två saker är viktiga att få sagt. Det ena är: vi kommer aldrig kunna rädda alla jobb och alla företag. Företag kommer gå i konkurs. Människor kommer att bli arbetslösa. Samtidigt har vi i Sverige ett skyddsnät och det ska finnas där också i den här situationen. Väldigt många har ju a- kassa, det är en ekonomisk trygghet. Många har tilläggsförsäkringar via sina fackföreningar, säger Magdalena Andersson

Hon fortsätter:

– Men för många människor som har mer osäkra anställningar så är inte skyddsnätet där på samma sätt. De har heller inte varit med i A-kassan. Självklart måste de också kunna ha en trygghet i den här situationen.

Finansministern nämner anställda inom hotell- och restaurangbranschen, som en utsatt grupp just nu.

– Där riskerar många att bli av med jobbet. Också handeln har många osäkra anställningar, de kanske inte har så många arbetstimmar i veckan. Alla de här delarna kommer man att behöva titta på.

Vad kan de grupperna förvänta sig?

– Det jobbar vi med just nu.

– Vi behöver ytterligare åtgärder för att säkra möjligheten att kanske fylla på med kunskap och en ekonomisk trygghet, säger finansministern

Hur bedömer du riskerna för en ekonomisk depression och massarbetslöshet i Sverige?

– Det handlar helt om hur långvarig krisen är. Och på vad som händer i andra länder. Sverige är ju ett väldigt exportinriktat land

Magdalena Andersson säger att hon vill få igång en diskussion på europeisk nivå om när de olika restriktioner som skadar ekonomin kan tas bort, som de stängda gränserna

– Hur kan vi börja fundera på en väg tillbaka till en mer normal ekonomisk aktivitet?

Hur tycker du att EU-samarbetet har fungerat hittills i den här krisen?

Finansministern skrattar till.

– Det finns delar som har fungerat bättre och andra delar som har fungerat sämre. Vi har ju byggt upp vår ekonomi för att vi ska ha en gemensam marknad. Det är klart att den måste fungera också i kristider.

– Vi kan ju inte ha ett läge där viktiga varutransporter fastnar i kilometerlånga lastbilsköer inom den inre marknaden, eller att sjukvårdsmaterial inte kan åka mellan länderna i EU. Även om vi har en pandemi.

De osäkra faktorerna är många nu, vi befinner oss i ett okänt landskap.  Vad är svårast att överblicka?

– Det är hur långvarig krisen är.

–Det är det svåraste. Beroende på hur långvarig krisen är så görs ju bedömningen av hur mycket vi ska göra av med nu - och hur mycket man ska göra av med sedan.

Magdalena Andersson har erfarenhet av ekonomiska kriser - bland annat som politisk sakkunnig åt dåvarande statsminister Göran Persson, under budgetsaneringen efter 90-talskrisen. Det finns lärdomar att dra, menar hon.

– Uthållighet är viktigt. Man måste tänka bortom nästa krispaket. Man måste ha en långsiktig plan.

Finansministern tar till en sportmetafor.

- Krisen kan vara lika lång som ett Vasalopp. Då behöver man energi också från Eldris och in i mål. Den sista milen, säger hon

I flera europeiska länder finns nu planer på att förstatliga, eller gå in som ägare i stora krisande företag, som en effekt av coronakrisen. I Italien har staten tagit över flygbolaget Alitalia. Storbritannien har i praktiken förstatligat driften av passagerartrafik över järnväg. Finansministern öppnar nu för att liknande ting kan ske i Sverige.

– Det är absolut en fullt möjlig väg att gå, säger hon.

– I den företagsakut vi nu skapat, med många småföretag, där har staten inte riktigt kompetens att gå in och vara ägare till tusentals caféer och restauranger. Därför har vi använt det vanliga banksystemet för de kreditgarantier vi gett ut. Men handlar det om färre och större bolag så är det en möjlig väg.

Bör tillskott av statligt kapital kopplas till ägande i större utsträckning?

– Det är så vi brukar jobba i Sverige. Skattebetalarna är med och tar en risk och ska också ha möjlighet att vara med på uppgången, när det vänder, och kunna få tillbaka en del av pengarna.

Vilken är din åsikt om utdelningar till aktieägarna i stora företag i det här läget?

– Tar man del av olika former av statliga stöd, som då är skattebetalarnas pengar, då är det klart att det kan sticka skattebetalarna i ögonen om man samtidigt gör stora utdelningar., säger hon.

På senare tid hörs en allt livligare debatt om att åtgärderna mot smittspridningen riskerar att skada samhället mer än själva viruset. Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius har efterlyst en tidsplan för när samhället kan återgå till det normala.

– Det är bra att den här frågan lyfts. Målet är såklart att stopp smittspridningen så effektivt som möjligt utan att i onödan skada ekonomin, säger Magdalena Andersson

Att ”platta ut kurvan” handlar ju om att dra ut på smittspridningen i tid och det är ju just det utdragna som riskerar att skada ekonomin. Hur tänker du runt den målkonflikten?

– Jag vill väldigt gärna lyssna på dem som är smittskyddsexperter, för att vidta åtgärder för att platta ut kurvan, men göra det på ett effektivt sätt.

– Men vi sitter ju inte på egen kammare och försöker hitta på massa andra saker som i onödan skadar ekonomin, säger Magdalena Andersson

Hur fungerar samarbetet i den här krisen med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet?

Väldigt, väldigt bra. Vi har daglig kontakt i telefon eller i fysiska möten och har lyckats komma fram med de här krispaketen väldigt, väldigt snabbt. Det har varit konstruktivt och väldigt ansvarstagande.

Och hur konstruktivt är samspelet med oppositionen?

– Vårt arbete har gått väldigt fort, men jag har ändå försökt informera oppositionen i förväg så att de ska vara förberedda på det som regeringen presenterar.

Hur mycket nattsömn har du fått de senaste tre veckorna?

– Mindre än jag skulle önska. Men jag försöker sova. Man kan inte ta ut sig på ett sådant sätt att hjärnan inte fungerar tillräckligt bra. Det är viktigt att kunna sova för att man ska kunna fatta kloka beslut.

Väldigt många människor har påverkats känslomässigt av coronakrisen. Hur påverkas du?

– Jag har en gammal mamma, det är klart jag oroar mig för henne. Och försöker få henne att hålla sig hemma.

Gör hon som du säger?

Ja, i ökande omfattning.