Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 00:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/manga-far-semester-som-planerat-utom-vardanstallda/

Jobb & karriär

Många får semester som planerat – utom vårdanställda

Illustrationsbild.
Illustrationsbild. Foto: Claudio Bresciani/TT

Förhandlingar pågår på många platser i sista stund om sommarsemestern för vårdanställda. 

– Om de fria resorna i Sverige leder till ökad smittspridning finns det risk för att våra semestrar dras in, det är den största osäkerheten just nu, säger Sineva Ribeiro, förbundsordförande för Vårdförbundet.

Efter en vår av coronasmitta väntar en sommarsemester utan att stora arbetsgivare i olika branscher infört några speciella riktlinjer för semestrarna, visar en rundringning som DN gjort. 

Däremot ser det inte ut som att de stora sjukhusen kommer att kunna ge fyra veckors sammanhängande semester, som de anställda normalt har rätt till. På intensivvårdsavdelningar runt om i landet har många bara fått tre veckors semester i rad, enligt Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiro, Vårdförbundets förbundsordförande
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets förbundsordförande

– Det handlar om bristen på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i stort, som gör att man drar tillbaka semestrar som godkänts. Just nu sker förhandlingar lokalt. Där bjuds det mellan 8.000 och 25.000 kronor om du vill avstå en semestervecka i sommar, beroende på regionerna. Men vi har också regioner som inte erbjuder någonting alls, säger Vårdförbundets förbundsordförande.

Kollektivavtalet säger att vårdanställda har rätt till fyra veckors sammanhängande semester, men i avtalet står också att om arbetsgivaren har särskilda skäl så kan avtalet brytas.

– Det är vad vi förhandlar om nu: om det finns särskilda skäl på en viss arbetsplats. Man använder sig av argument som ger ett coronaperspektiv och som utgår ifrån att det här är ett problem bara i år, men det är ett problem vi varit med om under 20 års tid eftersom det råder brist på sjuksköterskor och barnmorskor, säger Sineva Ribeiro.

Bild 1 av 3 Magnus Frisk, Apoteket
Foto: Jeanette Hägglund
Bild 2 av 3 Hans-Åke Danielsson, Scania
Foto: Kjell Olausson
Bild 3 av 3 Mikaela Idermark, Ericsson
Foto: Per Myrehed

Det är den grundläggande anledningen till att semesterscheman inte går ihop, menar hon. 

Andra år löses problemet genom att anställda på mer frivillig basis än i år flyttar en semestervecka till hösten, och då för en kompensation för det.

– Vi säger att det bör finnas en bonus för att flytta semestern, för vi har medlemmar som mycket väl kan tänka sig att flytta på en vecka, men vi har också medlemmar som inte har möjlighet att göra det, säger Sineva Ribeiro.

Senast en månad innan semestern påbörjas måste arbetsgivaren ge besked om den måste flyttas.

– Vi har medlemmar som sökt semester i nästa vecka, men som fortfarande inte vet om den blir av eller inte. Då förhandlar vi lokalt om skadestånd.

Om smittspridningen skulle öka drastiskt, kan vårdpersonal då bli inkallad i tjänst igen?

– Den som väl påbörjat sin semester har rätt att ta ut den. Då måste arbetsgivaren få tag i dig innan du avbryter din semester. Och då blir det hela också föremål för en förhandling, säger Sineva Ribeiro.

Då är det kanske många vårdanställda på semester som stänger av mobiltelefonen i sommar?

– Det är väldigt många som vet precis hur de ska göra för att inte bli nåbara, ja, så är det, säger förbundsordföranden.

Och i år behöver våra medlemmar sin semester mer än vanligt, för vila och återhämtning, säger hon.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Arbetsliv
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt