Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Detaljerna som saknas i pensionsuppgörelsen

Pensionssystemet behöver uppdateras – det är bra att politikerna lyckats komma överens om förändringar. Men hade de dessutom enats om höjd pensionsavgift och ett nytt förmånligt pensions­sparande hade det varit ännu bättre.

Vårt statliga pensionssystem togs fram för mer än 20 år sedan och omvärlden har förändrats en hel del sedan dess. Det har också uppstått effekter som var svåra att förutse på den tiden.

Ett stort problem är att pensionerna blivit lägre för dem som går i pension vid 65 år som fortfarande är den vanligaste pensionsåldern. Det beror bland annat på att medellivslängden har ökat mer än man trodde så att de intjänade pensionspengarna ska räcka i fler år. 

Om ingenting görs kommer den statliga pensionens andel av lönen att bli allt mindre. De som är födda på 1990-talet skulle då få ungefär 40 procent av lönen i pension.

Nu har sex av de åtta riksdagspartierna kommit överens om en rad åtgärder som ska stoppa urholkningen av pensionerna. Det är inte bara bra utan helt nödvändigt. 

Ett sätt att höja pensionen är att vi arbetar längre och tar ut pensionen under färre år. Ett annat sätt är att höja avgiften. För att få dubbel effekt kan man tillämpa båda metoderna. 

Politikerna har framför allt fastnat för att vi ska arbeta längre och lagt fram ett konkret förslag där pensionsåldrarna höjs stegvis fram till 2026. Därefter ska pensionsåldrarna fortsätta att höjas om medellivslängden ökar. Exakt hur det ska gå till är inte klart men räkna med att åldrarna höjs även efter 2026. 

Några förslag om höjd pensionsavgift finns inte med i överenskommelsen. Bara en lös skrivning om att "avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare" och frågan är vad som kommer ut av det.

Det heter att motsvarande 18,5 procent av lönen upp till intjänandetaket avsätts till pensionen i dag. Men olika beräknings- och skatteregler gör att avgiften i själva verket är 17,21 procent. 

Folksams välfärdsanalytiker, Håkan Svärdman, har räknat ut att pensionen skulle höjas med 1.400 kronor i månaden för dem med genomsnittliga pensioner om avgiften verkligen var 18,5 procent.

Regeringen hade gärna sett en höjning av avgiften men fick uppenbarligen inte de andra partierna med sig fullt ut. En anledning till det kan vara att arbetsgivarna, och kanske även löntagarna, sannolikt hade fått betala.

Om översynen inte leder till höjd pensionsavgift borde politikerna ta fram ett nytt system där svenskarna kan pensionsspara. Gärna med någon form av morot och kanske också en inlåsning.

Det är uppenbart att många vill spara till sin pension och känner sig vilsna sedan det avdragsgilla pensionssparandet försvann. Det finns till och med de som fortsätter med avdragsgillt pensionssparande trots att det är väldigt ogynnsamt skattemässigt.

Att spara på Investeringssparkonto är ett alternativ. Men många vill ha pensionssparandet skilt från sitt övriga sparande och tycker det är bra om det är ganska svårt att ta ut pengarna i förväg. 

När det gäller åldersgränserna är nog höjningen av den lägsta åldern när det går att få garantipension från 65 till 66 år den förändring som kommer att få störst betydelse. Många klarar sig inte på den pension de själva har tjänat in och kommer att vänta in garantipensionen precis som i dag. 

Att de lägsta och högsta pensionsåldrarna höjs har sannolikt mindre betydelse. Medelpensionsåldern är redan i dag 64,8 år och det är nog inte jättemånga som vill arbeta efter 67 års ålder. 

Finansmarknadsminister Per Bolund säger att efter förändringarna kommer vi att få världens mest hållbara pensionssystem och det kan nog stämma. Men frågan är om det kommer att ge tillräckligt höga pensioner med den avgift vi har i dag.

Läs även: Så här påverkas du av högre pensionsålder.

Läs även: Pensionsåldern måste vara flexibel.

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.