Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Maria Crofts: Längre arbetsliv kräver nytt studiestöd

Höjda pensionsåldrar gör att fler måste vara kvar i arbetslivet lägre. Många orkar eller kan inte fortsätta i det yrke de har. Därför behövs ett nytt studiestöd för dem som är mitt i livet.

Pensionsåldrarna kommer sannolikt att höjas stegvis från 2020. Pensionsgruppen har kommit överens om ett förslag med det innehållet som nu är ute på remiss. 

De höjda pensionsåldrarna innebär bland annat att många kommer att arbeta längre än till 65 års ålder och 70-åringar på jobbet kommer inte att vara ovanligt i framtiden. Då är det nödvändigt med kompetensutveckling och vidareutbildning.

I Pensionsgruppens överenskommelse ingår satsningar på att förbättra arbetsmiljön men en del kommer ändå att behöva byta till jobb som är mindre fysiskt krävande. Det sker också fortlöpande förändringar och omstruktureringar av arbetslivet. Det gör att en utbildning och erfarenhet som tidigare var gångbar, eller till och med hett efterfrågad, kan bli fel eller otillräcklig.

Därför är det ingen tvekan om att det behövs ett nytt och bättre studiestöd för dem som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Det går självfallet att ha olika syn på hur stödet ska utformas och då kan Unionens förslag vara ett inlägg i debatten.

Unionen vill bland annat att det ska gå att få studiestöd högre upp i åldrarna och öka bidragsdelen kraftigt för äldre som utbildar sig. Det är troligen nödvändigt med en större bidragsdel om fler 45-plussare ska sätta sig i skolbänken igen.

Tidigare lades återbetalningen upp så att studielånen var färdigbetalda det år man fyllde 50 år. Men dagens lån finns ofta kvar uppemot 60 års ålder. Det är väl optimistiskt att tro att många gärna bygger på med mer lån innan de tidigare är betalda.

Unionen hymlar inte med att förslaget om att höja studiebidraget kraftigt är dyrt.  Fackförbundet beräknar kostnaden till en miljard kronor det första året och så ytterligare en miljard per år i två år. 

Kostnaden beror på hur många som väljer att studera och  Unionen räknar med 70.000 heltidsstuderande per termin. Det är nog inte omöjligt men det låter optimistiskt.

I somras sade centerledaren Annie Lööf att hon vill höja ålder för att få ta studielån till 60 år. Finansminister Magdalena Andersson (S) var försiktigt positiv när hon fick frågan om hur hon ställde sig till detta.

Det visar att politikerna inte är främmande för att tänka i de här banorna och att vi troligen kan förvänta oss förändringar framöver som gör det lättare för äldre att vidareutbilda sig. Det ska bli intressesant att se ur det ska gå till.

 

Svårare för äldre att få studielån

Det går totalt att få studiemedel i 6 år eller 240 veckor för eftergymnasiala studier. Tar du bara bidraget räknas det som  att du utnyttjat den perioden även om du om du inte lånar.

Om du till exempel bor hemma och klarar dig på bidraget när du är ung och studerar i 4 år kan du bara få lån i ytterligare 2 år om du vill vidareutbilda dig senare. Antalet terminer med studiemedel minskar dessutom med åldern. 

Det går att få studiebidrag till 56 års ålder. Antalet veckor med studielån minskar från 47 års ålder. Det år du fyller 57 år kan du varken få bidrag eller lån.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.