Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 13:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/maria-crofts-nasta-krav-blir-att-hoja-bostadstillagget-for-landets-pensionarer-annu-mer/

EKONOMI

Maria Crofts: Nästa krav blir att höja bostadstillägget för landets pensionärer ännu mer

52 sek.

Pensionärerna har sin starkt efterfrågade skattesänkning inom räckhåll. Så nu är det dags för nästa strid. Räkna med att bostadstillägget hamnar i fokus framöver.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Sedan alliansregeringen införde jobbskatteavdragen har pensionärerna krävt sänkt skatt. Nu måste man säga att de lyckats få politiskt gehör för detta även om förslagen varierar mellan partierna.

I regeringens budget för 2018 sänks skatten på pensionsinkomster upp till 17.000 kronor i månaden till samma nivå som för löneinkomster. Regeringen lovar också att hela skatteklyftan ska vara borta 2020.

Läs mer: Nya budgeten: Här är alla förslagen

I det här sammanhanget har pensionärer med mycket låga inkomster lyfts fram. Det är intressant eftersom det är de med de högsta pensionerna som tjänar mest på skattesänkningarna eftersom de betalar mest skatt.

Pensionärernas organisationer är nöjda med att ha fått gehör för skattesänkningen. Men förklarar samtidigt att det behöver göras mer för våra äldre.

Ett krav är att bostadstillägget ska höjas kraftigt. De stora pensionärsorganisationerna PRO och SPF kräver att staten ska betala bostadskostnader upp till 7.000 kronor i månaden.

Regeringen höjer taket för bostadstillägget nästa år men höjningen stannar på 5.600 kronor i månaden. Därför kommer pensionärsorganisationerna sannolikt att rikta in sig på det här kravet framöver.

Bostadstillägget betalas ut till dem som tjänat in en låg pension. Pensionsmyndighetens tumregel är att bostadstillägget försvinner helt vid en inkomst på 14.000 kronor i månaden efter skatt.

Det motsvarar en inkomst på cirka 16.750 kronor i månaden före skatt, snittet för en svensk pensionär 2015 enligt SCB. Ett genomsnitt innebär att en del får mindre men också att andra får mer.

Läs mer: Barn och pensionärer vinnare i nya budgeten

När vi arbetar har vi olika inkomster och det kan skilja väldigt mycket. Det gäller även pensionärer.

Det finns de som bara har garantipension och bostadstillägg likaväl som andra har pensioner på 50.000 kronor i månaden eller mer. En del pensionärer har också inkomster av kapital precis som befolkningen i övrigt.

Ett stort problem är att pensionerna inte motsvarar pensionärernas förväntningar. Skillnaden mellan lönen och pensionen blir större än många tror.

En undersökning som Sifo gjorde i somras på uppdrag av Swedbank visar att drygt hälften av svenskarna tror att de kommer att få minst 70 procent av lönen i pension. I verkligheten blir den totala pensionen 50–60 procent.

För att få mer pengar som pensionärer krävs att vi sparar själva. Men det är inte lätt för svenskarna att förstå hur staten vill att de ska spara långsiktigt.

Avdragsrätten för privat pensionssparande har tagits bort och nu höjer regeringen skatten på investeringssparkontot som blivit ett alternativ för många. Förhoppningsvis fortsätter svenskarna att spara långsiktigt ändå för de kommer att behöva pengarna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt