Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 17:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/maria-crofts-sakrare-med-basbelopp-an-politiska-beslut/

Din ekonomi

Maria Crofts: Säkrare med basbelopp än politiska beslut

Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är bra att många ersättningar och gränser i välfärdssystemen är knutna till prisbasbeloppet. Alternativet är att det krävs ett politiskt beslut för varje höjning. Underhållsstödet och a-kassan är exempel på ersättningar som urholkats eftersom de inte räknats upp automatiskt.

En rad förmåner, avgifter och skatter i välfärds- och skattesystemen är knutna till prisbasbeloppet. Det betyder att de räknas upp varje år i takt med prisökningarna. Exempel på det är studiestödet, taket för sjuk- och föräldrapenning, grundavdraget, garantipensionen och jobbskatteavdraget.

Höjningarna av prisbasbeloppet bestäms av förändringar av Konsumentprisindex, KPI, och höjningen nästa år bygger på prisökningarna mellan juni 2018 och juni 2019. 

KPI beräknas av Statistiska Centralbyrån, SCB, varje månad med hjälp av en varukorg där varor och tjänster viktas i förhållande till hur mycket pengar de svenska hushållen lägger på dem.

Boendekostnaden väger tyngst och den viktas ungefär dubbelt upp jämfört med andra tunga poster som mat, transporter, rekreation och kultur. De uppräknade posterna står för ungefär en tredjedel av varukorgen som prisökningarna mäts på.

När priserna stiger höjs prisbasbeloppet och då höjs ersättningar, avgifter och skatter. De senaste åren har vi haft låg inflation och därför har prisbasbeloppet inte höjts lika mycket som när inflationen var högre. 

Men även om höjningarna varit små har det trots allt blivit blivit höjningar till exempel i välfärdssystemen. Det beror på att höjningarna sker automatiskt på grund av kopplingen till prisbasbeloppet.

Någon sådan koppling finns inte till exempel för underhållsstödet och a-kassan. Där krävs politiska beslut för att höja ersättningar och inkomstgränser.

Underhållsstödet låg fast på 1.173 kronor i månaden från 1997 till 2006 när det höjdes med en hundralapp till 1.273 kronor i månaden. Hösten 2015 gjordes en höjning till 1 573 kronor och 2018 och 2019 höjdes stödet igen så att det nu är 1.723 per barn och månad. 

Ersättningen från a-kassan har också halkat efter. Det beror på att taket för den högsta ersättningen låg stilla i många år samtidigt som lönerna steg och allt fler hamnade över taket.  Den senaste höjningen av den högsta ersättningen skedde 2015.

Slutsatsen är att även om de automatiska höjningarna genom prisbasbeloppet är små för närvarande så blir det åtminstone en höjning. I andra fall krävs både att det finns en politisk vilja och en politisk majoritet för en förändring.