Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Lottdragning billigare än ovetenskapliga personlighetstest

Människan har i alla tider försökt kvantifiera personligheter. Men ett ovetenskapligt test bör inte få avgöra vem som får ett jobb.

Min pappa, som skulle ha fyllt 95 år i år, blev som barn undersökt av frenologen Sten Frödin. Frödin mätte min fars skalle noga, och kom fram till att pojken på den västgötska bondgården borde bli läkare när han blev stor.

Det blev han inte. Han blev apotekare.

Läs mer: Myndigheter köper oseriösa personlighetstest för miljoner

Frödin reste runt i hela Skandinavien och kom även till Jämtland, där min morfar bodde. Också han fick sin skalle undersökt. I ett långt protokoll, som vi fortfarande har kvar, beskriver frenologen morfar som en praktisk, handlingskraftig och inte så tålmodig person med hög moral: "om du skulle bli kassör är det inte troligt att du rymmer med pengarna".

Frenologin är sedan länge förpassad till vetenskapens sophög. Nu vet vi att skallens storlek, form och utseende inte har någonting att göra med vare sig talanger, begåvning eller personlighet.

Men Frödins beskrivningar av min far och min morfar var påfallande träffande. "Han var nog helt enkelt en mycket bra personkännare”, konstaterade min mamma, många år senare.

Drömmen om att förstå och enkelt beskriva både vår egen och andra människors personlighet har funnits med oss i alla tider. Allt från antikens Grekland och Hippokrates lära om de fyra temperamenten som styrdes av kroppsvätskorna blod, slem, och gul och svart galla, till dagens Thomastest, som på åtta minuter ska avgöra hur beslutsam, ambitiös, anpassningsbar eller känslosam någon är.

Naturligtvis har mycket hänt sedan Hippokrates, och även sedan frenologins storhetstid på 1800-talet. Men alltför många av dagens tester står ändå på mycket skakig vetenskaplig grund.

Myers-Briggs, världens förmodligen mest populära personlighetstest, saknar helt stöd i forskningen. Det delar in människor i 16 personlighetstyper, utifrån om man är extrovert eller introvert, litar på intuition eller sinnesintryck, baserar beslut på känslor eller logik, och om man är planerande eller spontan.

Oavsett resultat ger testet alltid en bekräftelse: det här är jag, och det är helt okej att vara som jag är.

Det utvecklades på 1940-talet av den amerikanska hemmafrun Isabel Myers och hennes mamma Katherine Briggs. Isabel Myers var mycket noga med att beskriva varje personlighet med enbart positiva ord, vilket troligen är den största anledningen till att testet är så populärt.

Oavsett resultat ger testet alltid en bekräftelse: det här är jag, och det är helt okej att vara som jag är.

Men precis som med morfars frenologiprotokoll: att jag känner igen mig i beskrivningen är inget som helst bevis för att metoden fungerar. Flera vetenskapliga studier har visat att så många som hälften av alla som tar ett Myers-Briggstest får en annan personlighet om de gör om testet bara fem veckor senare. Folk kan till och med få olika resultat vid olika tider på dagen.

Våra personligheter är helt enkelt mycket mer komplexa, och mer föränderliga, än vad som ryms i 16 typer.

Att myndigheter och företag använder personlighetstester när de ska anställa ny personal är fullt begripligt. De vill förstås att allt ska bli så bra som möjligt. Konsekvenserna av att anställa fel person kan bli ödesdigra, och dessutom mycket svåra att rätta till. Det är klart att rekryterare tar varje chans som erbjuds att försäkra sig om att det verkligen blir rätt man eller kvinna på rätt jobb.

Men även seriösa och godkända tester innehåller stora osäkerheter, och bör aldrig vara avgörande när någon ska anställas. Hur hon eller han kommer att bete sig på jobbet i en kritisk situation kan ingen personlighetstest i världen visa.

Och om myndigheter betalar för oseriösa personlighetstester för att kunna välja mellan kandidater är det inte bara slöseri med skattebetalarnas pengar. Viktiga beslut kommer också att fattas på felaktiga och helt godtyckliga grunder.

Då är lottdragning mellan kandidaterna ett bättre, och mycket billigare, alternativ.

Läs mer: Har du erfarenhet av oseriösa personlighetstester?

Fakta.Så gjordes granskningen

DN har frågat 120 slumpvis utvalda myndigheter, landsting och länsstyrelser om vilka personlighetstester de använder vid rekrytering och hur de använder dem.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.