Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Fortsatt styrka i svensk ekonomi

BNP-utvecklingen var svagare än väntat det tredje kvartalet i år, enligt färska siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB). DN:s Marianne Björlund svarar på tre frågor om statistiken.

BNP ökade mindre än vad analytiker hade räknat med det tredje kvartalet, är det slut på högkonjunkturen nu?

1

– Nej, den slutsatsen kan man inte dra. En BNP-tillväxt på 2,9 procent på årsbasis och 0,8 procent jämfört med kvartalet innan är fortfarande starka siffror. Särskilt som svensk ekonomi har haft relativt hög tillväxt under flera år nu.

– Det finns dessutom andra faktorer som pekar på fortsatt god fart i svensk ekonomi. Tidigare på onsdagsmorgonen visade exempelvis Konjunkturinstitutets barometerindikator, där företag och hushåll tillfrågas om ekonomin, på en ökning. Barometern är nu uppe på nivåer som visar på en starkare tillväxt än normalt i svensk ekonomi. Särskilt tillverkningsindustrin ser positivt på läget. Samtidigt anser hushållen att risken för att bli arbetslös är mindre än på sexton år. Det speglar en tydlig optimism. På arbetsmarknaden har företag i många branscher snarast svårt att hitta personal. Att arbetslösheten trots det fortfarande är relativt hög, över 6 procent, beror på matchningsproblem.

Vad låg bakom ökningen i BNP det tredje kvartalet?

2

– Störst bidrag till tillväxten gav en ökning i de fasta bruttoinvesteringar. Det handlar om att företagen investerar i bland annat maskiner, byggnader och inventarier och kan ses som ett tecken på framtidstro. Totalt ökade bruttoinvesteringarna med 3,9 procent jämfört med kvartalet innan. Något förvånande bidrog nettoexporten, export minus import, negativt till tillväxten. Det berodde framför allt på att importen ökade med 1,6 procent. Här utgjorde investeringsvaror en stor andel. 

Hur står sig den svenska tillväxten i internationell jämförelse?

3

– Sverige ligger något över EU-snittet. Det tredje kvartalet i år ökade BNP i unionen med i snitt 0,6 procent det tredje kvartalet, enligt snabbstatistik från Eurostat. På årsbasis var tillväxten 2,5 procent. Samtidigt visar siffrorna att Europas ekonomier går bättre än på länge. Till sist tycks efterdyningarna av finanskrisen tackla av. Det bådar gott för Sverige som är beroende av utvecklingen i omvärlden. Även världens tillväxtländer går starkt. Totalt räknar OECD med att världen får en BNP-tillväxt på 3,6 procent i år och 3,7 procent nästa år. Bidragande till uppgången ligger bland annat den extrema lågräntepolitik som har förts av världens stora centralbanker de senaste åren. Utmaningen nu blir att trappa ner på stimulanserna utan att orsaka ett brutalt fall i ekonomin.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.