Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 01:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/marianne-bjorklund-kina-skarper-tonen-rejalt-mot-usa/

Ekonomi

Marianne Björklund: Kina skärper tonen rejält mot USA

Donald Trump skakar hand med Kinas Xi Jinping. Om det blir något handslag på handelsområdet är fortfarande oklart. Foto: Fred Dufour/AFP

USA har attackerat, Kina har svarat och börserna skakar. Handelskriget mellan världens två mäktigaste ekonomier är i full sving och tonläget blir allt högre. Men än finns hopp om en lösning.

Rätta artikel

Det var väntat. Att Kina på något sätt skulle svara på Donald Trumps beslut att mer än dubbla tullarna på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar. Sent på måndagskvällen meddelade landets utrikesministerium sin motattack: tullarna på amerikanska produkter värda 60 miljarder dollar höjs. Det handlar bland annat om importerat nötkött, lamm, fläsk och kaffe som nu kommer att beläggas med en extra avgift. Tullar som slår rakt mot den amerikanska landsbygden där Trump har sina kärnväljare.

Samtidigt höjer Kina tonläget mot USA rejält. Från att ha hållit en ganska neutral och tillbakahållen attityd börjar nu de nationalistiska stämningarna piskas upp. Den statliga nyhetsbyrån Xinhua går så långt att man sprider en nationalistisk ledarartikel där handelskriget jämförs med ”folkets krig”, en term som introducerades av Mao Zedong efter att japanska trupper hade invaderat Kina. 

Och ett inslag i den statliga tv-kanalen CCTV som anspelar på de nationella känslorna fick snabb spridning i sociala medier. Över tre miljarder användare rapporteras ha sett inslaget där nyhetsuppläsaren Kang Hui säger:

– Efter 5 000 år av prövningar och vedermödor, vilken typ av strid har det kinesiska folket inte gått igenom? Handelskriget som USA har startat mot Kina är inget mer än ett viktigt enande vägskäl i Kinas utveckling. Det finns inget att oroa sig för. Kina måste stå stark, vara självsäker och ta sig ur svårigheterna.

Framsläppandet av nationalistiska kommentarer kan ses som ett sätt att förbereda och peppa folket på inför ett långt utdraget handelskrig som riskerar att slå mot kinesisk ekonomi.

I Kina finns kretsar som är oroliga för vad de ökade tullarna ska innebära. Särskilt i näringslivet och bland medelklassen finns en farhågor om att exporten ska avta och att företag väljer att flytta sin produktion till andra länder. Samtidigt finns radikala nationalistiska krafter som gärna visar sitt agg mot USA och ser Trumps agerande som ett bevis på det de hela tiden vetat, att USA egentligen inte vill att Kina ska ha en gynnsam ekonomisk utveckling. 

Än så länge hålls de senare tillbaka, vilket kan tolkas som att Kina fortfarande ser en chans till ett handelsavtal med USA. Några protester liknande dem när Kina och Japan bråkade om två omstridda öar i Östkinesiska havet har ännu inte synts till. Då drog tusentals kineser ut på gatorna, japanska flaggor brändes och företag bojkottades, med det kommunistiska partiets goda minne. 

Donald Trump har också uttryckt att han fortfarande tycker att relationen till Kina och dess president Xi Jinping är väldigt bra. Den amerikanska presidenten är dock, som så ofta, motstridig. Samtidigt som han har uttryckt förhoppningar om en lösning när han träffar sin kinesiska kollega vid G20-mötet i Osaka i slutet av juni fortsätter han att twittra om hur bra tullar är för den amerikanska ekonomin och att något avtal inte är aktuellt så länge inte Kina verkligen börjar konkurrera på lika villkor.

USA kräver bland annat Kina minskar statlig inblandning i sina företag, upphör stöld av teknikhemligheter och låter utländska företag verka på samma villkor i Kina som inhemska bolag. 

Om samtalen havererar trappas konflikten upp ytterligare. Trump har hotat införa tullar på i stort sett alla kinesiska varor i sommar. Kina lär fortsätta svara. Ekonomer varnar för betydande ekonomiska förluster för båda parter. I förlängningen drabbar det hela världsekonomin. Finansmarknaden är uppenbart orolig. Börser har fallit i både USA och Asien, samtidigt som den kinesiska valutan renmibin har tappat i värde. 

Läs även: Kina höjer tullarna för USA-varor.