Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-18 21:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/marianne-bjorklund-kina-vinnare-pa-investeringsavtalet-med-eu/

Ekonomi

Marianne Björklund: Kina vinnare på investeringsavtalet med EU

Tyska biltillverkare väntas tillhöra vinnarna på EU:s investeringsavtal med Kina, som är deras största marknad. Här visas BMW 6 coupé på bilsalongen i Shanghai 2018.
Tyska biltillverkare väntas tillhöra vinnarna på EU:s investeringsavtal med Kina, som är deras största marknad. Här visas BMW 6 coupé på bilsalongen i Shanghai 2018. Foto: Jacques Wallner

Peking. Tysk bilindustri jublar och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att ett viktigt landmärke har nåtts. Men det investeringsavtal som slöts mellan EU och Kina dagarna innan årsskiftet är inte oproblematiskt. Det riskerar försvåra Joe Bidens ambition att bygga gemensam front mot Kina och gör EU sårbart, skriver DN:s Asienkorrespondent Marianne Björklund.

Kina är en systematisk rival. Kina är en partner. Dessa två motsägelsefulla meningar beskriver EU:s officiella relation till Kina. Det är ett hållningssätt som innebär en ständig dragkamp mellan olika mål. Ekonomiska vinningar kontra mänskliga rättigheter. Krav på lika spelregler kontra tillgång till Kinas marknad.

När EU bara en dag innan Tysklands ordförandeskap gick till ända, slöt ett investeringsavtal med Kina, tycks ekonomiska intressen, i synnerhet tyska, ha dragit det längsta halmstråt.

Att Kina under året berövat Hongkong på dess friheter i förtid, förtryckt de muslimska invånarna i Xinjiang, dödat indiska soldater i en gränskonflikt och inlett ett ekonomiskt krig med Australien hamnade i skymundan.

För tysk industri, inte minst biljättarna, och för förbundskansler Angela Merkel var det uppenbarligen viktigt att efter nästan sju års förhandlingar gå i mål.

EU-kommissionens ordförande Ursula von ser Leyen förklarade belåtet att ett landmärke som ökar EU:s tillträde till den kinesiska marknaden och gör spelreglerna mer jämlika hade nåtts.

Och avtalet innebär på flera punkter att Kinas marknad blir mer öppen för europeiska investerare. Bland annat blir det lättare för europeiska bolag att satsa i branscher som flygtransporter, molntjänster och elbilar. Det slopar också tvånget att ingå i samriskbolag med kinesiska företag i sektorer som bilar, finansiella tjänster, privata sjukhus, reklam, fastigheter och sophantering.

Här finns löften om att statligt subventionerade kinesiska bolag inte ska diskriminera bolag från EU, krav på tekniköverföring i samverkansprojekt slopas och konfidentiell företagsinformation ska skyddas.

Kina lovar dessutom att, oklart när, skriva under bland annat ILO:s förbud mot tvångsarbete. Just tvångsarbete är en av de saker som Kina anklagas för i Xinjiang.

För Kina är förändringarna mindre eftersom EU redan var mer öppet. Men en skillnad är att Kina får visst tillträde till Europas energisektor. Kinesiska investerare får dock inte äga mer än 5 procent i företag som producerar förnybar energi.

Ändå är det Kina som framstår som den stora segraren på avtalet. Dels är en del skrivelser, som det om att foga sig efter internationella regler på arbetsmarknaden, vaga. Sådana löften har Kina gett förr utan att hålla dem.

Men ännu viktigare för Kina är att avtalet slår in en kil mellan EU och USA redan innan Joe Biden har tillträtt som president.

Biden har lovat att han ska återställa relationen med EU till den vänskapliga grund den vilade på innan Trump. Inte minst har Biden betonat att han vill samarbeta med EU och andra demokratiska krafter för att sätta större tryck på Kina, både vad gäller ekonomiska spelregler och mänskliga rättigheter. Nu skapas en klyfta innan den nya administrationen har tillträtt. Att Bidens blivande säkerhetsrådgivare Jake Sullivan vädjade till EU i en tweet i december att avvakta med avtalet hjälpte inte.

I EU-parlamentet, som måste ratificera avtalet innan det träder i kraft, mullrar nu kritiken.

– Vi har låtit slå in en enorm kil mellan USA och EU, sade Reinhart Bütikofer, ordförande för EU:s delegation för EU-Kina-relationer och i partigruppen de Gröna och lovade kämpa mot en ratificering.

Oavsett hur det går i EU-parlamentet. Splittring mellan demokratier gynnar enpartistaten Kina som då kan ställa länder mot varandra. Samtidigt finns en risk för att EU blir mer sårbart inför Kina fram tills avtalet är ratificerat.

Ämnen i artikeln

Kina
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt