Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-12-05 13:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/marianne-bjorklund-nytt-stort-handelsavtal-i-asien-vantas-oka-kinas-dominans/

Ekonomi

Marianne Björklund: Nytt stort handelsavtal i Asien väntas öka Kinas dominans

15 länder skrev under virtuellt möte på söndagen under RCEP som blir världens största frihandelsavtal. På ilden Vietnams premiärminister Nguyen Xuan Phuc.
15 länder skrev under virtuellt möte på söndagen under RCEP som blir världens största frihandelsavtal. På ilden Vietnams premiärminister Nguyen Xuan Phuc. Foto: Nhac Nguyen/AFP

Peking. I helgen skrev 15 länder i Asien och Oceanien under det största frihandelstalet, RCEP, någonsin i världen. RCEP täcker 30 procent av världens befolkning och tar Asien ett steg närmare mot att bli en frihandelsunion som EU och Nordamerika.

Avtalet kommer lägligt inför Apec-mötet på fredag då ledarna i Asien- och Stillahavsunionen ska diskutera ekonomin i spåren av covid-19.

DN:s Asien-korrespondent Marianne Björklund svarar på tre frågor om RCEP.

1. RCEP låter krångligt, vad är det egentligen?

Regional comprehensive partnership är det största frihandelsavtal som någonsin har slutits i världen och undertecknades under en virtuell ceremoni i Hanoi, Vietnam, i söndags. Avtalet omfattar 15 länder i Asien och Oceanien och kom till stånd efter åtta års förhandlingar. De länder som ingår i avtalet omfattar 30 procent av världens befolkning och 30 procent av all global handel.

Avtalet innebär förenklade handelsregler och borttagande av tullar, vilket med tiden förväntas ge ett stort ekonomiskt lyft.

Peterson Institute for International economics har beräknat att global BNP från år 2030 kommer öka med 186 miljarder per år till följd av avtalet.

– Det här är ett stort steg framåt för vår region. I tider när multilaterism förlorar mark och den globala tillväxten går ner visar RCEP att asiatiska länder stöder öppna leverantörskedjor, friare handel och närmare band, sade Singapores premiärminister Lee Hsien Loong efter att avtalet skrivits under.

Följande länder ingår i avtalet: Australien, Kina, Japan, Nya Zeeland, Sydkorea, Brunei, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Myanmar, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam.

2. Det var en brokig samling länder med väldigt olika inkomstnivåer, vilka är störst vinnare på avtalet?

Japan, Sydkorea och Kina väntas tjäna mest på avtalet. De förra genom att de får tillgång till billigare varor från lågproducentländer.

För Kina talar mycket för att landet kan öka sin dominans i regionen. Särskilt efter att Indien, som var med i förhandlingarna, drog sig ur, rädd för att den inhemska industrin skulle konkurreras ut av Kina.

Avtalet är också välkommet för Kina i tider när landet är mitt inne i ett handelskrig i USA. Att varken USA eller EU är med i avtalet innebär samtidigt att deras inflytande över handelsreglerna i Asien minskar.

USA:s inflytande i Asien har minskat successivt, en trend som bara blev tydligare sedan Donald Trump som nyvald president drog sig ur TPP-avtalet, ett långtgående frihandelsavtal där både länder i Nordamerika och Asien förhandlade.

För Kina är RCEP första gången landet ingår i ett frihandelsavtal med flera länder. Det öppnar möjligheter för regimen att ståta med hur öppet och frihandelsvänligt landet är i tider när USA blickar inåt i allt större utsträckning.

3. Hur långtgående är RCEP?

Det är inte alls lika ambitiöst som exempelvis TPP där man siktade på att ta bort alla tullar och standardisera produkter. Med RCEP väntas 90 procent av tullarna försvinna under en 20-årsperiod. Jordbruksprodukter ingår knappt alls. Exempelvis kommer Japan kunna behålla höga importtullar på det landet anser vara politiskt känsliga jordbruksprodukter, som ris, vete, nötkött, fläskkött, mjölkprodukter och socker. Inte heller alla områden i tjänstesektorn ingår och standardisering av produkter, som brukar vara en del av frihandelsavtal, är inte särskilt långtgående.

Avtalets främsta förtjänst anses vara att reglerna om ursprungsland blir enklare. Flera av länderna har redan frihandelsavtal med varandra, men riskerar stöta på omfattande krångel om delar av en produkt innehåller delar från ett annat land i Asien. Med RCEP kommer det inte ha någon betydelse i vilket av de 15 länderna komponenter till produkter är tillverkade, avtalet kommer omfatta alla länder och tar bort krånglig byråkrati.

Ämnen i artikeln

Kina
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt