Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-01 05:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/marianne-bjorklund-sakerhetslagen-kan-bli-dodsstoten-for-hongkong-som-finanscentrum/

Ekonomi

Marianne Björklund: Säkerhetslagen kan bli dödsstöten för Hongkong som finanscentrum

Ledamöter i Hongkongs parlament protesterar mot en lag som förbjuder att Kinas nationalsång hånas. Nya protester väntas i Hongkong efter att den nationella folkkongressen i Peking planerar att köra över parlamentet och införa säkerhetslagar.
Ledamöter i Hongkongs parlament protesterar mot en lag som förbjuder att Kinas nationalsång hånas. Nya protester väntas i Hongkong efter att den nationella folkkongressen i Peking planerar att köra över parlamentet och införa säkerhetslagar. Foto: Anthony Wallace/AFP

Kinas planer på att köra över parlamentet i Hongkong och införa en säkerhetslag är en käftsmäll mot finanscentret. Risken är att Hongkong förlorar sin roll som ett av världens största finanscentrum och att relationen mellan världens största ekonomier, USA och Kina, försämras ytterligare. Nyheten fick börsen att rasa.  

”Slutet på det Hongkong vi känner”. Kommentarerna från demokratiaktivister var dramatiska efter nyheten att Peking planerar att köra över Hongkongs parlament och införa nationella säkerhetslagar i finansstaden. För dem är beskedet en bekräftelse på det de i flera månader protesterade mot förra året, att Kinas grepp om Hongkong stärks och att de friheter som utlovades vid överlämnandet från Storbritannien är på väg att försvinna i allt snabbare takt. Hongkong blir som vilken stad som helst i Kina, som de desperat varnade när protesterna rasade som värst. 

Också i den ekonomiska världen kom beskedet som en chock. Börsen i Hongkong rasade med 5,6 procent på fredagen, den största nedgången på nästan fem år, och drog med sig andra aktiemarknader i Asien ner.

Frågan många ställer sig nu är om Hongkongs roll som finansiellt centrum i världen snart är ett minne blott.

Att Peking tar över allt mer över styret i Hongkong väcker oro på flera sätt. En faktor är att säkerhetslagarna riskerar kyla ner den redan frostiga relationen mellan USA och Kina ännu mer. Donald Trump var snabbt ute och meddelade att USA kommer att ”reagera starkt” om säkerhetslagarna, som skulle ge Kina klart större befogenheter att slå ner på protester i Hongkong, införs. Kina och USA är redan inne i ett handelskrig och retoriken mellan de två länderna har blivit allt bistrare under coronakrisen.

Dessutom är sannolikheten stor att nya protester tar fart i Hongkong. De pågick i flera månader förra året och anledningen att de upphörde var inte att demonstranternas glöd avtagit, utan att det nya coronaviruset förbjöd folksamlingar. Nu har restriktionerna lättat något i Hongkong, nya mindre demonstrationer har redan hållits de senaste veckorna och efter nyheten om säkerhetslagen kommer uppmaningar om nya protester. Det är illa för Hongkongs ekonomi. Förra gången protester rasade slutade turister komma till Hongkong, affärer tvingades stänga och företag började skissa på planer att flytta sitt högkvarter i Asien någon annanstans. Därtill har Hongkongs ekonomi som alla andra drabbats hårt av coronaviruset. 

Frågan många ställer sig nu är om Hongkongs roll som finansiellt centrum i världen snart är ett minne blott. Dess status bygger på att företag kan lita på att Hongkong har ett oberoende rättsväsende och att press- och yttrandefrihet råder. Det är också faktorer som ligger till grund för den speciella handelsstatus som USA har med Hongkong och bland annat innebär att landet slipper de tullar som införts mot kinesiska varor under handelskriget. 

Li Keqiang.
Li Keqiang. Foto: Leo Ramirez/AFP

Samtidigt är också Hongkong viktigt för Kinas affärer i utlandet. Det är ofta här ifrån man utgår för att göra internationella investeringar. Det kan möjligen hålla tillbaka regimen i Peking. Kinas ekonomi har också drabbats hårt av coronaviruset.

Ett tecken på det är att premiärminister Li Keqiang när den nationella folkkongressen inleddes på fredagen meddelade att landet för första gången sedan 1990 inte kommer att ha något tillväxtmål i år på grund av osäkerheten efter pandemin. Innan virusutbrottet fanns förväntningar om ett mål om en bnp-tillväxt på 6 procent i år. Men efter att ekonomin rasade med nästan 7 procent första kvartalet i år är det inte möjligt. 

Nu ska regimen i stället satsa på att skapa jobb och säkerställa levnadsstandarden, enligt premiärministern. Bland annat ökar man utgivningen av statsobligationer för att få fart på infrastruktursatsningar. 

Läs mer: Folkkongressen tillfälle för Kina att förklara seger mot viruset