Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Desperat jakt på innehåll när operatörerna blir de nya tv-jättarna

Tele 2 slukade ComHem och Telenor tog över Bredbandsbolaget. I operatörsbranschens alltmer hetsiga upplaga av ”Vem tar vem” har Telia varit livrädda över att bli ensamma kvar. Frågan är bara om de satsar på rätt häst- och om inte prislappen är för hög.

Branschtidningen Resumés uppgifter på fredagen om att Telia slutförhandlar om ett köp av Bonnier Broadcasting, som är det affärsområde inom Bonnier AB som rymmer största delen av Bonniers tv-verksamhet, kom knappast som en stor överraskning. För den som följt utvecklingen av den svenska mediebranschen är det väl bekant att Telia varit den flitigaste friaren av alla, efter det att bolaget förlorat den ena attraktiva rättigheten efter den andra. 

Bolaget har försökt köpa rättigheter till Premier League, men misslyckats. De försökte i fjol köpa danska TDC, men förlorade den kampen. Samtidigt har konkurrenterna i snabb takt skyndat på sin vertikala integration och tagit över de stora innehållsleverantörer som på dagens mediemarknad blivit en helt avgörande del av en stor operatörsverksamhet. Man kan inte sälja abonnemang utan innehåll och när Tele2 gått ihop med Com Hem och Telenor med Bredbandsbolaget har Telia alltmer sett ut som en desperat Tinder-dejtare, som svajpar höger på allt som ser någorlunda attraktivt ut, men inte hittar någon matchning.

In på scenen kliver då Bonnier AB, som sitter på väldigt mycket tv-innehåll, men som också har en kluven syn på sitt tv-innehav. Kort sagt handlar det om att man har en verksamhet som levererar stora vinster (TV4) och två (problembarnet C More och finska MTV) som år efter år blöder stora förluster För C More var det som värst för tre-fyra år sedan, då förlusterna låg runt halvmiljard-nivån. Nu har det stabiliserats något, men fortfarande är det kraftigt röda siffror för både C More och MTV och det är enbart TV4:s urstarka position på den traditionella tv-reklammarknaden som gjorde att affärsområdet i fjol kunde visa upp en vinst på drygt 400 miljoner kronor.

Att hitta en köpare som tar över rubbet, men som ändå låter Bonnier ha kvar en minoritetspost, låter som en perfekt affär för Bonniers vd Tomas Franzén - och ger ett kapitaltillskott som kan användas för nya investeringar på andra digitala tillväxtmarknader. Hur bra affären är för Telia är betydligt svårare att säga: det är svårt att se det sargade C More som innehållsleverantören som ska få tv-tittarna att välja Telia före andra alternativ. Men med kniven mot strupen har Telia nog inte så många val.

Om försäljningen blir av är det ändå ett historiskt farväl till tv-marknaden från Bonniers sida: då är det i princip bara Expressens live-tv på nätet som kvarstår. Det kan jämföras med de uppslitande ägarstriderna på 00-talet, då Bonnier gjorde allt för att behålla TV4, i en intrikat ägarduell mot norska Schibsted om vem som skulle bli den stora dominanten på den nordiska tv-marknaden. Schibsted försökte ta över finska Alma Media, men blockerades när Bonnier tog hjälp av investmentbolaget Proventus för att bli helägare av TV4, som då var börsnoterat, och köpa ut hela tv-verksamheten ur Alma Media.

När sedan den affären var avklarad dröjde det bara ett par år innan Proventus tackade för sig och sålde tillbaka allt till Bonnier. En affär som en del tolkade som en ren bulvanaffär för att kringgå de ägarbegränsningar som fanns i TV4:s sändningstillstånd – och i varje fall ett bevis för hur oerhört central Bonnierkoncernen ansåg att ägandet av TV4 var.

Nu tyder mycket på det innehavet närmar sig vägs ände. Inte för att koncernen inte längre tycker att tv är viktigt, även om man haft stora problem med att klara övergången till den nya strömmade tv-marknaden, utan troligare för att erbjudandet från Telia helt enkelt är för bra att säga nej till. Och sucken av lättnad över att slippa problemet C More hörs hela vägen från Bonniers huvudkontor på Atlasmuren.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.