Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 01:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/martin-jonsson-det-ar-nu-tidningsdoden-tar-fart-pa-allvar/

Ekonomi

Martin Jönsson: Det är nu tidningsdöden tar fart på allvar

Foto: Alingsås tidning

De försvinner i snabb takt nu, dagstidningarna. I många år har det varnats om Tidningsdöden och i synnerhet om hur den kommer att slå mot den lokala bevakningen utanför storstäderna. Nu är vi där – och värre kommer det att bli.

I dag lämnade William Michelsens Boktryckeri, som ger ut Alingsås Tidning, Lerums Tidning och Härryda Posten/Partille Tidning, in en ansökan om konkurs till Alingsås tingsrätt.  Det kom knappast som en större överraskning för någon som följt deras kamp för att hålla utgivningen vid liv: redan 2016-2017 genomfördes en rekonstruktion, där de förändrade presstödsreglerna till slut möjliggjorde att verksamheten kunde drivas vidare. 

Den senaste tiden har tryckningen av papperstidningen ställts in vid flera tillfällen och när Mediestödsnämnden härom dagen sade nej till driftsstöd för Alingsås Tidning, för att tidningen hade för hög hushållstäckning för att komma ifråga för stödet, var det kört.  Nu blir det inga fler papperstidningar, även om e-tidningen är tänkt att ges ut ett tag till, så länge arbetsplikten råder.

Konkursen drabbar alltså tre lokala titlar, ett 30-tal anställda och ungefär 80.000 hushåll. Den innebär också dödsstöten för en av de sista medieägarna som hållit sig utanför alla tidningskoncerner; en tapper solitär i den strukturrationalisering som annars svept över tidningsbranschen de senaste decennierna. Alingsås Tidning och dess systertidningar var lokala in i märgen: i hur de ägdes och drevs och i vad de bevakade. De var så djupt rotade i trakten som man kan bli, med en snart 155-årig historia.

Den här sortens tidningar går knappt att driva längre. I fjol var det Laholms Tidning som begärdes i konkurs, nu försvinner tre titlar till. Inom någon vecka väntas också besked komma om att Metro, till slut, drabbas av konkurs, men det är delvis en annan historia.

För den lokala journalistiken är det tydliga signaler om hur svårt det blivit att få ihop affärsmodellen. I en branschgenomgång i Dagens Media av boksluten för 2018 framgick det att 14 av 22 lokaltidningsföretag går med förlust. Bland de få som visar positivt resultat finns Gota Media, Norrbottens Media, Eskilstuna-Kuriren och Norra Halland, men även de som visar svarta siffror har låga nettomarginaler.

Detta är bekymmersamt i ett läge där det finns ganska många saker man kan vara säker på:

1. Att pappersupplagorna kommer att fortsätta minska.

2. Att en större del av annonskakan kommer att försvinna till globala aktörer som Facebook och Google (snittet de senaste nio åren har varit att 600 mkr per år ”flyttat över” från tidningsföretag till plattformsjättarna).

3. Att den kommande lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot de kvarvarande intäkterna - och försvåra den nödvändiga digitala omställningen.

Hittills under 2019 har omritningen av den svenska tidningskartan skett i en historiskt snabb och drastisk takt, med försäljningarna av Mittmedia (till Bonnier News/Amedia) och Stampen (till Polaris/NWT/VK) och Metros nedläggning, Båda de stora tidningsköpen gjordes under galgen: bristen på både kapital och kassaflöde gav inte de gamla ägarna något alternativ.

Men även de nya ägarna har stora utmaningar framför sig. Redan i år har annonsmarknaden för dagspressen börjat falla, mycket kraftigare än förväntat.  Enligt Mediebyråbarometern har kvällspressen hittills i år (januari-augusti) tappat 27 procent mot fjolåret, landsortspressen 14 procent och storstadspressen 22 procent.

Krisen har också lett till ökat tryck på det statliga mediestödssystemet. I höstbudgeten anslogs 30 miljoner extra i stöd i år och ytterligare 55 miljoner för 2020, bland annat för att öka möjligheterna till bevakning i områden som är journalistiskt ”vita fläckar”.

Men vad gör man om de vita fläckarna växer till större orter och hela regioner? I en debattartikel i DN i förra veckan efterlyste tre tidigare mediechefer, Mats Svegfors, Thomas Grahl och Lars Engqvist, betydligt mer omfattande statliga stödinsatser. De vill till att börja med att alla allmänna nyhetstidningar ska omfattas och på sikt att anslaget bör komma att bli i samma storleksordning som public service-anslaget, vilket i pengar räknat skulle innebära en dryg tiodubbling. ”Alternativet är att marknaden förvandlar det som återstår av tidnings-Sverige till oigenkännlighet”, skriver de.

Lösningarna kan man diskutera. Men en sak har debattörerna otvetydigt rätt i: läget är akut. Tidningsdöden är här. Det borde debatten om den också vara, i betydligt större utsträckning.

Läs också: Tidningskungen som aldrig förstod sig på journalistik