Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-21 19:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/martin-jonsson-grattis-tv4-men-framtiden-har-aldrig-varit-mer-osaker/

Ekonomi

Martin Jönsson: Grattis, TV4, men framtiden har aldrig varit mer osäker

Det har gått 30 år sedan TV4:s första sändning.
Det har gått 30 år sedan TV4:s första sändning. Foto: Bertil Ericson / TT

Ikväll är det 30 år sedan TV4:s första sändning. En start fylld av nervdaller, tekniska fel - och blytunga recensioner. Men sedan dess har företaget ritat om hela den svenska tv-kartan. Frågan är bara om någon kan peka ut var Fyran finns på den kartan i framtiden.

Uppdaterad

Invigningsfesten för TV4 1990 inleddes med att Jerry Williams rullade in på scenen på Kungliga Tennishallen på motorcykel. Det var kanske inte så nyskapande. Det var inte premiärkvällen över huvud taget. Många, från hallåor till nyhetsankare, hade nerverna utanpå och tekniken var inte direkt väloljad. Men det var inte bara det som fick Expressens tv-recensent Lasse Persson (korrigerad uppgift) att olja motorsågen: det var också det ganska torftiga drama- och underhållningsutbudet under premiärkvällen.

Expressen-löpsedeln ”Lägg ned TV4 - om det inte blir bättre än premiären” kom som ett brev på posten. Den har blivit ikonisk, även internt: under många år syntes den i vart och vartannat rum när man besökte TV4:s lokaler - och när 30-årsjubileet firades i Nyhetsmorgon i morse var den en lika given inredningsdetalj som de röda och rosa ballongerna.

Jan Scherman, som lockades över till TV4 som grävredaktör och som senare blev vd, kallar själv premiärkvällen för ”lätt fiaskoartad” i sin läsvärda memoarbok ”Räkna med känslorna - tankar från en murvel som blev börs-vd”.

Men fiaskotiden var kortvarig. Väldigt snart var det tydligt att TV4 var en ny kraft att räkna med - och precis ett så stort hot mot public service-monoliten SVT som många hoppats på och som SVT-ledningen befarat. Snart var TV4 större räknat i tittare, men ännu viktigare var att företaget tvingade SVT att förändras.

TV4 stod för något nytt. En mänskligare ton, en mer avväpnande humor, en starkare närvaro - även i de allvarliga nyhetssändningarna. Ambitionerna fanns där, med grävprogram och lokala nyheter, men också mänskligheten och profilerna, på ett sätt som fick SVT att lämna in den officiösa kostymen på kemtvätt och mangling.

Att TV4 ens blev verklighet var ett litet mirakel i sig. Det krävdes sex år av finansiering och politisk lobbying av framför allt Ingemar Leijionborg och Gunnar Bergwall för att hända - och då var det ändå bara första steget i en politisk labyrint på väg mot tillståndsgivning i marknätet, nya reklamregler och så småningom digitalisering. Visst, Jan Stenbeck och TV3 hade slagit in den första kilen i tv-monopolet några år tidigare - främst genom att norpa rättigheterna till ishockey-VM och förnedra SVT genom att tvinga dem att sända matcherna 1987 med 15 minuters fördröjning - men TV4 skakade om SVT i grundvalarna, när de senare också formulerade begreppet ”kommersiell public service”.

Frånsett premiärkvällen finns det framför allt tre saker att lyfta fram som format TV4:

● Nyheterna och Nyhetsmorgon. Morgonprogrammet är fortfarande oöverträffat som morgonlägereld, för dem som tittar på det sättet, och nyhetsprogrammet 22 har under detta coronaår visat att de håller minst lika hög klass som det bästa från SVT.

● Formatfabrikerna: utan TV4 hade, på gott och ont, inte svensk tv-produktionsmarknad sett ut som den gjort, med varumärken som ynglar av sig i kringprogram och event.

● Reklamen: inget som är populärt, men att TV4-ledningen lyckats få olika regeringar att successivt släppa in mer och mer reklamtid under prime time, har förändrat den svenska tv-marknaden mer än något annat. Bolagets reklamstrategi har fällts oräkneligt många gånger i Granskningsnämnden, men TV4 har skrattat hela vägen till banken.

På samma sätt kan man lista tre saker ur bolagets historia som de inte lika gärna pratar om:

● Nedläggningen av lokal tv-satsningen, som kom väldigt kort efter att bolaget fått ett nytt sändningstillstånd. Sändningarna var kostsamma, men samtidigt extremt viktiga i bolagets ambition att bli ”hela Sveriges TV”.

● Nedläggningen av TV4 News, satsningen på en dygnet runt-kanal med nyheter som bara fick ett år på sig - och som försvann precis när mediekonsumtionen började vridas mot den sortens beteende.

● Oförmågan att ta steget i den digitala transformationen. TV4 har självklart ett hyfsat stort digitalt tittande, men det har varit svajiga steg, konstiga prissättningar och paketeringar - och under tiden har SVT Play, Netflix och HBO lagt sig som en våt filt över marknaden.

Den sistnämnda punkten är främsta skälet till att tro att de kommande tre decennierna inte blir lika roliga som de föregående. Nya ägaren Telia har en enorm utmaning framför sig när det linjära tittandet störtdyker, reklamintäkterna därifrån urholkas - och innehållet står sig ganska slätt på den globaliserade streamingmarknaden, som nu också har Disney och snart Amazon som aktörer att räkna med i Sverige.

Totalt sett står TV4 fortfarande starkt, på den gamla tv-marknaden. I mätföretaget MMS augustirapport hade de sju av de tio mest sedda programmen – och 2,4 miljoner dagliga tittare, som tittade i genomsnitt 25 minuter. Men framgång bygger inte på var man kommer ifrån utan på vart man rör sig, det fick SVT bittert erfara 1990 och det kommer TV4 också snart att bli varse.

Digitalt är TV4 nämligen långt ifrån någon jätte: antalet digitala starter per dag är nästan åtta gånger högre på SVT än på Fyran och den nedlagda tiden på tittande mer än fyra gånger högre. Men framför allt: hela den marknaden blir alltmer global och då är TV4s position sårbar.

Så grattis, TV4, men ta det lugnt med skumpan ikväll. Baksmällan väntar runt hörnet.

Ämnen i artikeln

TV4
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt