Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-16 12:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/mat-kan-bli-en-av-de-storsta-konflikterna-i-framtiden/

Ekonomi

”Mat kan bli en av de största konflikterna i framtiden”

Bild 1 av 4 Emilia Astrenius Widerström ville först bli veterinär men ändrade sig när hon började ett naturbruksgymnasium. ”Korna ger väldigt mycket. Det är härliga djur med olika personligheter”, säger hon.
Foto: Peter Claesson
Bild 2 av 4 Gammal mjölkpall på Lövåsa gård i Götene.
Foto: Peter Claesson
Bild 3 av 4 Emilia Astrenius Widerström vid ett manuellt system där alla kor finns som en liten markör som bland annat handlar om inseminering och kalvning.
Foto: Peter Claesson
Bild 4 av 4 När det gäller mjölkningen har varje ko ett halsband med ett unikt chip, som samlar information om hur aktiv hon är, hur frekvent hon idisslar eller om hon är på väg att bli sjuk. Via en dator kan man följa varje ko.
Foto: Peter Claesson

GÖTENE. Varannan tugga vi tar är i dag importerad.

Så vad händer om transporterna från utlandet stoppas vid en allvarlig kris? 

– Sverige behöver öka sin självförsörjning av mat för att klara av kriser, säger Emilia Astrenius Widerström, 29, mjölkbonde och ordförande i LRF Ungdomen.

Kon Pärla viftar glatt med öronen men är trött. Hon har precis fött en kalv som ligger i halmen och som hon slickar ömt på huvudet. Korna här på Lövåsa gård utanför Götene går i stort sett lösa i sitt vinterhem inomhus.

– En kalvning är något speciellt. Jag gillar att jobba med djur och trivs väldigt bra som bonde. Men väldigt ofta känner jag att vårt arbete blir taget för givet. Folk är vana att köpa allt i affären men tänker inte alltid på varifrån det kommer. Här är vi anslutna till kravmärkt och levererar Arlas ekomjölk, säger Emilia Astrenius Widerström, 29, anställd på den ekologiska gården med 370 kor. 

Kon Pärla har just nedkommit med sin kalv. Foto: Peter Claesson

Hon går runt bland korna som brölar och stojar för att få uppmärksamhet och hon återkommer flera gånger till hur det är i Finland.

– I Finland är böndernas roll en självklarhet för att landet ska fungera. Jag skulle inte säga att vi har en lika stark roll här. De har en annan attityd till självförsörjning och det var ju inte så länge sen de var i krig.

Medan Sverige är självförsörjande på livsmedel till 50 procent är Finland det till 80 procent, enligt Lantbrukarnas riksförbund. Emilia är ordförande för deras ungdomsorganisation.

– Mycket förändrades när vi gick med i EU. Nu importerar vi hälften av den mat vi äter. Det har skapat billiga, prisvärda alternativ för konsumenter men det har också gjort att vår självförsörjningsgrad sjunkit, säger hon.

Exempelvis är bara 40 procent av osten, 50 procent av nötköttet och en mindre del av de grönsaker och de frukter vi äter svenskproducerade. På 1980-talet var Sverige självförsörjande till 75 procent. Numera räknar man med att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bidrar till självförsörjning och att medlemsländerna hjälps åt i ett krisläge.

– Sedan vi gick med i EU får vi inte stödja livsmedel enbart utifrån ursprung. Det skulle inte gå ihop med fri konkurrens inom unionen, säger Therese Frisell, sakkunnig i livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

Riksdagen tog 2017 beslut om en nationell livsmedelsstrategi med målet att producera mer svenska livsmedel. Men enligt en rapport från Försvarsberedningen är det inte tillräckligt för att trygga matförsörjningen vid en kris, i stället behövs vissa lager av nödvändiga livsmedel. 

I början av 1990-talet fanns omkring 200 livsmedelslager i Sverige, men sedan dess har de försvunnit ett efter ett. 2002 stängdes de sista. Finland har kvar sina lager som använts vid nödår och säger sig vara självförsörjande i ett halvår vid en kris. 

Försvarsberedningen skriver också i rapporten att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och att vi måste kunna klara oss utan hjälp från andra länder i tre månader. Alla behöver vara förberedda på att klara sig själva i en vecka.

– Vad händer om landets gränser stängs eller transporter skärs av till exempelvis Stockholm? Jag är rätt orolig. Det är väldigt oroligt i världen just nu och sen har vi även klimatkrisen där jag tror att mat kan bli en av de största konflikterna i framtiden, säger Emilia.

Emilia Astrenius Widerström i ladugården på Lövåsa gård. Foto: Peter Claesson

På bara några dagar med stängda gränser skulle butikshyllorna i storstäderna gapa tomma, centrallagren töms efter ungefär tio dagar, menar Civilförsvarsförbundet. I en rapport skapade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett liknande scenario om transporter skärs av vid en oljekonflikt och Sveriges oljeraffinaderier blockeras. 

Skulle cyberattacker slå ut Sveriges elförsörjning skulle folk börja svälta efter cirka en vecka när livsmedelslagren är tömda, enligt Krigsvetenskapsakademien

Krisen kan vara närmare än vi tror. Vi är också beroende av våra kollegor ute i Europa.

Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik på KTH, håller med.

– Om elnätet slås ut så kommer alla transporter sluta fungera. Det innebär att mat och annat inte kan forslas. Det kommer bli kallt i bostäder, vattnet slutar fungera liksom bankomater och bensinpumpar. I Sverige har vi också gjort oss av med kontanter alltmer så vi kommer inte att kunna handla. Folk kommer dö efter inte alltför lång tid.

Emilia tar upp förra årets sommartorka i Sverige med sämre spannmålskörd och högre foderpriser. Det borde få folk att tänka till, menar hon.

– Krisen kan vara närmare än vi tror. Vi är också beroende av våra kollegor ute i Europa.  Om det blir långvarig torka i Sverige och andra länder, har vi vattenanläggningar som funkar? Hur ska vi bevattna våra grödor? Om vattnet tar slut, vad prioriterar vi då? Hur ska vår gård fungera? 

Foto: Peter Claesson

Sverige är beroende av import för att kunna driva egna lantbruk, understryker hon.

– Hur gör vi om dieseln tar slut? Eller konstgödseln som många bönder använder. Det är saker som vi importerar. Utan diesel så skulle allt på gårdarna stå stilla efter ett tag och då har vi en självförsörjning på noll.

Hon tycker därför att Sverige behöver påskynda omställningen av lantbruket till fossilfritt.

– Vi har en stor möjlighet att kunna bygga egna bioraffinaderier. Det finns ett fåtal i dag men hur kan vi själva producera biodrivmedel? För även där är vi beroende av import.

Högre självförsörjning skulle även ge färre transporter, som skulle ge mindre miljöpåverkan, säger Emilia. 

– Vi behöver även utveckla eldriften. På gården har vi en eldriven liten lastmaskin som vi gör det mesta med. Men batteriet räcker i två dagar utan laddning så det gäller att ha ström också. Det är nästa fråga. Många har egna elkraftverk om det skulle bli strömavbrott men de går på diesel.

Det finns cirka 370 kor på Lövåsa gård som ger drygt 12.500 liter mjölk per dygn. Foto: Peter Claesson

Andra menar att vi måste ställa om till mindre kött. Vegetariskt protein som bönor är ett alternativ för dem som vill äta mera grönt och försäljningen av svenskodlade bönor har växt de senaste åren. En ökad svensk produktion av baljväxter skulle stärka självförsörjningen i svenskt jordbruk och minska klimatutsläppen, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Vi behöver tänka på allt vi äter och hur det påverkar miljö och klimat. Att välja väldigt bra kött som är lokalproducerat är ett bra val ur många aspekter, säger Emilia.

Och även om kött generellt är mer klimatbelastande än vegetariskt protein så är kor, får och lamm smarta omvandlare av gräs till kött och mjölk på marker där annat är svårt att odla, menar hon.

Kon Pärla viftar glatt med öronen men är trött. Emilia går fram till henne och smeker henne över nosen.

– Djuren är också viktiga för att behålla naturbetesmarker och för att ha tillgång till vanligt gödsel om det inte går att importera konstgödsel. 

Läs mer: Allt fler svenskar förbereder sig inför en stor kris

Läs mer: Mikael Holmström: Sveriges krisberedskap är katastrofalt dålig