Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 14:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/mer-pengar-till-valgorenhet-men-inte-fran-naringslivet/

Ekonomi

Mer pengar till välgörenhet – men inte från näringslivet

Arkivbild. Foto: Isabell Höjman/TT

De svenska välgörenhetsorganisationerna har fått 30 procent mer i pengagåvor de senaste fem åren – men andelen från näringslivet ligger still.

– Företagens samhällsengagemang växer, men framför allt genom win-win- projekt med olika organisationer. säger Charlotte Rydh på Giva Sverige.

Giva Sverige bytte namn från FRII i våras och kallar sig branschorganisationen för tryggt givande. Dess 155 medlemmar, de flesta med så kallat 90-konto, har uppfyllt kraven på etik, professionalism och transparens.

 I fjol fick dessa in 8,8 miljarder i gåvor och bidrag, alltså exklusive exempelvis stöd från staten. Det innebär en fördubbling på tio år. 25–30 organisationer står för 70 procent av de insamlade pengarna.

De senaste fem åren är ökningen drygt 30 procent, under samma tid har dock företagens bidrag legat ungefär still runt 1 miljard per år.

– På det sättet kan man inte säga att näringslivet blivit mer givmilt, å andra sidan menar jag att samhällsengagemanget ökat tydligt, och det är oerhört positivt. Men företagen vill göra saker som gynnar den egna verksamheten och hitta samarbeten med den ideella organisationen. Det innebär inte alltid att det blir mer pengar i våra medlemmars insamlingskonton, säger Charlotte Rydh.

Hon säger att en del företag vill satsa pengar i speciella projekt om organisationen lägger in lika mycket i ett projekt, men det fungerar inte:

– Våra medlemmar har inget sådant riskkapital, då skulle de få ta av de insamlade medlen, säger Charlotte Rydh.

Charlotte Rydh, generalsekreterare Giva Sverige. Foto: Catharina Harling

Hon resonerar så här: 60 procent av svenskarna ger regelbundet till ideella organisationer och om man antar att 20 procent aldrig kommer att ge, så finns det en ändå rejäl potential att öka gåvorna.

– Så vi kommer att jobba mer mot företagen. Vi utbildar medlemsorganisationerna i hur de kan få bolagen att engagera sig, och Giva Sverige kommer att försöka få igång samarbete med till exempel näringslivets branschorganisationer.

December är en viktig välgörenhetsmånad, för vissa organisationer innebär den 30–40 procent av hela årets insamling. Och det är tydligt att det är den vanlige svensken som är ryggraden i välgörenhets- Sverige. 

Inklusive minnesgåvor och testamenten står allmänheten för 65 procent av pengarna, mot företagens 12 procent. Den typiske givaren är en högutbildad storstadskvinna på 65+, med ett politiskt hjärta som drar åt vänster.

 – En tydlig trend i givandet är att Swish har ökat markant, fyra av tio vill helst ge på det sättet. En annan är att de yngre inte bryr sig om det här med 90-konton, som ju är en produkt av 1950-talet när vi samlade in med bössor på stan. Ungdomarna kollar på nätet för att själva avgöra om verksamheten är vettig och att personerna bakom är seriösa, säger Charlotte Rydh.