Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 10:31 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/migrationsverket-haller-pa-med-byrakratiskt-vansinne/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
I höstas, efter nästan nio år i Sverige, utvisades Kerem Yüksel av Migrationsdomstolen. Nu bor han i Izmir – och brottas med det svenska systemet.
I höstas, efter nästan nio år i Sverige, utvisades Kerem Yüksel av Migrationsdomstolen. Nu bor han i Izmir – och brottas med det svenska systemet. Foto: Emre Tazegul
Ekonomi

”Migrationsverket håller på med byråkratiskt vansinne”

Det är skriande brist på it-specialister i Sverige. Men Kerem Yüksel är utvisad till Turkiet för ett slarvfel som hans tidigare arbetsgivare gjort – och som inte går att rätta till i efterhand. 

Här är berättelsen om hur Kerem och it-företaget Biolit kämpar för att han ska få komma tillbaka och jobba i Sverige.

VAL 2018

När Kerem Yüksel bodde i Stockholm brukade han löpträna på Djurgården. Han startade vid sin port på Karla­plan, sprang vidare ut på Valhalla­vägen innan han rundade Dramatiska högsko­lan och kom ut på de stora gröna sportfälten på Gärdet.

Därefter styrde han ned mot kanalen där det finns en bro över till Djurgården – som han tyck­er är en av Stockholms vackraste platser.

Nu är han utvisad från Sverige och befinner sig i sin födelsestad Izmir på den turkiska västkus­ten. Hans löprunda här går mellan vita hus som är omgärdade av trädgårdar.

– Det är väldigt fint här, men jag längtar till Stockholm, säger Kerem när jag ringer upp ho­nom för att prata om utvisningen från Sverige och hans planer för framtiden.

För nio år sedan var han 23 år, jobbade på ett stort it-företag i Istanbul och var så eftertraktad inom den internationella it-branschen att dör­rarna stod öppna för honom i stort sett över hela världen.

Kerem valde att söka till en Masterutbildning i systemutveckling på Mittuniversitetet i Sunds­vall.

– Jag hade hört så mycket bra saker om Sve­rige, att det finns mycket vacker natur och att det är ett fredligt och välmående land. Jag tänkte att om jag åker dit så får jag frid i livet.

Vid anställningen kryssade företaget i en ruta där det står att Kerem är ”arbetare” och inte ”tjänsteman”. Ett ringa slarvfel som får stor bety­delse.

I ett och ett halvt år pluggade Kerem i Sunds­vall och lärde känna studenter och forskare från hela världen. Därefter fick han jobb på Sundsvallsföretaget Datacraft där han gjorde webbapplikationer för utländska företag.

Vid anställningen gjorde företaget ett litet miss­tag, genom att kryssa i en ruta där det står att Kerem är ”arbetare” och inte ”tjänsteman”.

Ett ringa slarvfel som kommer att få stor bety­delse för Kerem några år senare. Men inget som han märker av i stunden.

Läs mer: ”Kompetensutvisningar het fråga i valrörelsen” 

Eftersom han innerst inne är en stadsmän­niska börjar han allt mer längta till Stockholm.

– Jag hade varit där några gånger och visste hur mycket jag älskar den staden, jag tycker om storleken och den arkitektur som finns där.

Efter ungefär två år på Datacraft i Sundsvall söker han jobb som datatekniker på mjukvaru­företaget GPS Gate i Stockholm.

Han får jobbet, och när han skriver kontakt får han en bra lön och villkor som han trivs med, bland annat en privat vårdförsäkring.

Men även här skriver företaget ett anställ­ningsavtal som innehåller detaljer som Migra­tionsverket senare ska slå ned på.

Bland annat tecknas inte de sjuk­- och livför­säkringar som myndigheten senare menar att man måste ha för att kunna få fortsatt arbetstill­stånd i Sverige.

Kerem Yüksel på joggingtur i Izmir.
Kerem Yüksel på joggingtur i Izmir. Foto: Emre Tazegul

Kerem kommer till Stockholm mitt i smällkalla vintern. Kylan och mörkret är inga problem för Kerem. Han är van efter tre vintrar i Sundsvall.

– Jag såg fram emot att träffa mina vänner i Stockholm och tänkte att jag nog skulle få många nya också. 

Men även om han svävar på små moln så är det i samband med flytten från Sundsvall som problemen kommer närmare.

Han är inte längre inskriven på högskolan. Det gör att han ska söka arbetstillstånd och inte längre studietillstånd. Det betyder att hans ansökningar kommer att nagelfaras mycket hårdare av Migrationsverket.

Anledningen är en lagändring 2015 där man byter ut ordet ”får” mot ”ska” i en av utlänningslagens paragrafer.

Det gör att Migrationsverket börjar leta efter småfel där arbetstillstånd SKA återkallas. 

Framför allt när lön och sjukförsäkring inte motsvarar de villkor som finns i kollektivavtal eller den praxis som råder i branschen. 

Det är inget som Kerem känner till. I stället gläds han åt att han bara efter några månader i förorten Kista får ett andrahandskontrakt på en liten etta vid Karlaplan i Stockholm. Eftersom han bor centralt så träffar han nästan alltid någon kompis efter jobbet. 

Ofta går de till ett ställe som ligger runt hörnet från hans bostad vid Karlaplan. 

– Det var en liten restaurang som är borta nu tyvärr, men som jag verkligen tyckte mycket om. Man kunde sitta där och äta middag samtidigt som en illusionist gick runt mellan borden och gjorde trick.

Fakta.Kerem Yüksel

Ålder: 32 år.

Bor: Izmir på den ­turkiska västkusten.

Jobb: It-konsult.

Bakgrund: Uppväxt i Izmir, Turkiet. Efter gymnasiet flyttade han till Istanbul för att utbilda sig till systemutvecklare på universitetet. Kom till Sverige 2010 för att gå en Masterutbildning i Sundsvall. Började jobba här efter några år. Men utvisades i december på grund av misstag som hans tidigare arbetsgivare gjort.

På helgerna brukar han för det mesta besöka någon utställning på Moderna museet eller Fotografiska. 

Men mest av allt gillar han alltså att löpträna på Djurgården som bara ligger ett stenkast från Karlaplan. 

– Det är sanslöst att det finns en sådan välbevarad natur så nära innerstan, bara fågelsången ute på Djurgården är helt makalös, säger han.

Det hörs på rösten att Kerem blir rörd när han berättar om sina minnen från Stockholm. En del säger att det är svårt att få vänner i Stockholm. Men det bygger på ett missförstånd, menar han. 

– Svenskar kan vara litet tillbakadragna. Men det beror inte på att de är kyliga, utan på att de vill visa respekt och ge andra människor mer plats.

Efter två år på GPS Gate byter han till ett annat konsultföretag – One Agency – där han anställs som it-konsult.

På frågan hur mycket lön han fick på det nya jobbet svarar han att den var tillräcklig för att han skulle ha råd att köpa sin första lägenhet, två rum och kök i Abrahamsberg, dit han flyttar sommaren 2016.

Det är mycket som faller på plats för Kerem den sommaren. Han hade träffat sin flickvän några månader tidigare genom dejtingappen Tinder. 

Hon jobbar som forskare vid pedagogiska institutionen på Stockholms universitet. De har väldigt roligt tillsammans redan från början och nu har de blivit ett par på riktigt.

– Den sommaren kände jag mig för första gången som en riktig stockholmare som kunde börja planera för framtiden, säger han och försöker sätta ord på känslan.

Även i det här nya anställningsavtalet med One Agency förekommer det särskilda försäkringsvillkor som Migrationsverket senare ska slå ned på. 

Det är inget som Kerem tänker på i det här läget, även om hans magkänsla är att­ något inte riktigt är sig likt. Det kände han redan i april samma år när hans arbetstillstånd löpte ut. 

Han var då tvungen att söka ett nytt så som alla arbetskraftsinvandrare måste göra vartannat år i Sverige.

– Jag vet inte varför, men den här gången hade jag en konstig känsla, att det var något fuffens och att det skulle ta extra lång tid.

Kanske för att det började förekomma allt livligare diskussioner om flyktingströmmarna i Europa. Invandringen började ses som ett jätteproblem som politikerna måste göra något åt.

Det blir allt svårare att ta sig in i Europa och nu kommer det larmrapporter om att det leder till en handel med människor som tvingas gå under jorden och jobba under slavliknande förhållanden. 

Kerem Yüksel har tvingats återvända till Izmir i västra Turkiet.
Kerem Yüksel har tvingats återvända till Izmir i västra Turkiet. Foto: Emre Tazegul

Migrationsverket gör ingen större skillnad mellan olika branscher eller yrken i sin hårdföra granskning som syftar till att upptäcka rötäggen. 

Första gången Kerem sökte arbetstillstånd hade det tagit fem månader att få svar, andra gången två månader. 

Den här gången tänker han att det skulle ta ännu längre tid – och det gjorde det också. 

I mars förra året fick han besked, efter elva månaders väntan. Han hade då studerat och arbetat i Sverige i sju år. 

Kerem är på väg till en konsert med Ane Brun i Berwaldhallen när han får ett samtal från en arbetskamrat på One Agency. 

– Jag har dåliga nyheter, säger kollegan i telefonen. Vi har fått brev från Migrationsverket – och de har beslutat sig för att utvisa dig.

Kollegan brukar skämta så Kerem trodde att han skojade med honom.

– Men så förstod jag. 

Kerem beskriver det som en fysisk reaktion. 

– Jag fick ont i magen. En stressångestkänsla spred sig i kroppen. 

Han ringer till sin kompis och säger att han inte kan gå på konserten. Sedan åker han hem och finner Migrationsverkets brev på hallgolvet. Elva sidor text med en sammanfattning på den första sidan.

Där står att ”du får en tidsfrist på fyra veckor att frivilligt lämna landet”. Sedan följer en beskrivning av hur Kerem ska göra vid utresan och vad som händer om han inte lämnar landet.

Motiveringen bakom avslaget är att hans tidigare arbetsgivare, GPS Gate, Datacraft och One Agency, inte har betalat de försäkringsskydd som Migrationsverket bedömer motsvarar de som finns i kollektivavtal eller branschpraxis.

Ett av företagen försöker betala den pensionspremie som Migrationsverket efterlyser retroaktivt. Men det hjälper inte. 

Kerem utvisas alltså för olika fel och misstag som hans tidigare arbetsgivare har gjort och som inte går att ändra i efterhand.

– Den kvällen var tuff, säger han.

Han hade följt debatten om Migrationsverkets utvisningar av högutbildad arbetskraft. Till exempel Tayyab Shabab som en dag tröttnade på alla turer med Migrationsverket och flyttade till Tyskland där han fick arbetstillstånd på mindre än en vecka.

– Så någonstans var jag förberedd på att jag skulle kunna råka illa ut. Men eftersom det handlade om mitt liv så hade jag ändå hoppats in i det sista, säger Kerem.

När han kommer till jobbet morgonen därpå får han massor med stöd och hans chefer lovar att de ska göra allt som står i deras makt för att få ha honom kvar.

Redan i februari, en månad före avslaget, hade han skrivit kontrakt för ett nytt jobb på företaget Biolit där han skulle börja som it-konsult och gruppledare i maj.

Även Biolit beslutar sig för att bistå honom med hjälp av jurister och att stå för alla eventuella kostnader.

Kerem skaffar en advokat och överklagar till Migrationsdomstolen. Om inte annat så ger det honom några månaders respit tills ett nytt beslut fattas av en domstol.

Ovissheten och stressen påverkade honom på flera plan. Han var tvungen att prestera på topp på jobbet där han ledde flera projekt. 

– Jag försökte tänka positivt och fortsätta hoppas. Men jag förvandlades till en orolig människa. Jag slutade vara social och hade ingen lust att göra saker. 

Arbetsgivaren: Vi kan inte växa och utvecklas på grund av Migrationsverkets sätt att tolka utlänningslagen.

Den sommaren åkte han och flickvännen på cykelsemester till Gotland. De cyklade ned längs kusten från Fårö och tog båten ut till naturreservatet Stora Karlsö.

Kerem, som led av stress och sömnbrist, försökte njuta av naturen.

– På nätterna kunde jag ligga vaken och tänka på allt som jag skulle bli tvungen att lämna. 

Han friade till sin flickvän som sade ja. I september åkte de till Trosa för att förlova sig.

– Vi gjorde det för att visa hur kära vi var. Trots att det var mycket som var jobbigt så hade vi ju ändå kärleken till varandra.

Samtidigt snappar han upp att det har börjat hända något i den svenska opinionen och som tyder på att högkvalificerade arbetskraftsinvandrare som han ska få stanna. 

Riksdagen och politiker på båda sidor blockgränsen har olika uppfattningar om den lågkvalificerade arbetskraften. 

Men när det kommer till den högkvalificerade börjar allt fler sätta press på Migrationsverket. Inte minst näringslivet har börjat protestera och kräver att få behålla arbetskraft som man menar är nödvändig för de svenska it-företagens framtid och möjlighet att växa.

Frågan om kompetensutvisningarna är också en het potatis i valrörelsen där synen på kompetens är en vattendelare. Socialdemokraterna vill begränsa invandringen i så kallade enkla yrken där det inte råder kompetensbrist i Sverige. 

Medan Alliansen, med Centerpartiet i spetsen, menar att arbetsgivaren måste få avgöra vad som är kompetens och inte. 

En måndag i september förra året är Kerem hemma från jobbet eftersom han har stukat foten på basketträningen kvällen före. Telefonen ringer. Det är hans advokat som berättar att han fått avslag även från Migrationsdomstolen. 

Kerem blir omskakad. Men advokaten säger att han inte ska vara orolig eftersom domstolen alltid går på Migrationsverkets linje. Att de ska överklaga till överdomstolen och att det ser lovande ut.

– Opinionen har svängt. Det ska vara mycket lättare nu och du kan vänta dig ett positivt besked i nästa instans, säger advokaten.

Kerem Yüksel i Izmir, men han vill mycket hellre vara i Stockholm.
Kerem Yüksel i Izmir, men han vill mycket hellre vara i Stockholm. Foto: Emre Tazegul

I överklagan understryker hon att det bara är småsaker som Migrationsverket har slagit ned på i Kerems tidigare anställningsvillkor, som att han har klassats som arbetare och inte tjänsteman. 

Det har lett till att han har haft ett ANNAT försäkringsskydd, inte att han har SAKNAT skydd, skriver advokatbyrån, som också understryker att Kerems tidigare arbetsgivare har haft olika försäkringar för att skydda honom, och att Migrationsverket har känt till dessa försäkringar när han tidigare har beviljats förlängt uppehållstillstånd.

Överklagandet hänvisar också till artikel åtta i Europakonventionen om att Kerem bör beviljas uppehållstillstånd på grund av sina sociala och kulturella band till Sverige. 

Det är mycket som händer i frågan den hösten. Bland annat börjar man använda signalordet ”kompetensutvisningar” i diskussionerna.  

Ett nytt lagförslag röstas igenom i riksdagen. Det går ut på att arbetskraftsinvandrare, vars arbetsgivare har begått mindre förseelser, ska få vara kvar och jobba i Sverige.

Kerem följer debatterna i tv och även på plats i riksdagen.

– Det kändes betryggande på något sätt, säger han.

Kerem går också till riksdagen några gånger för att träffa ledamöter från Socialdemokraterna. Bland annat pratar han med Serkan Köse som kommer från Turkiet och har kurdiskt ursprung precis som Kerem.

– De säger att det kommer att ordna sig och att de ska göra allt som står i deras makt för att förändra reglerna.

En politisk enighet växer fram på båda sidor blockgränsen om att utvisningarna av personer som Kerem har blivit ett samhällsproblem som hotar överlevnaden för svenska it-företag och i förlängningen hela tillväxten.

Migrationsöverdomstolen förbereder två domar, de så kallade Luciadomarna, som ska bli vägledande och underkänna den strikta tolkning som Migrationsverket och de lägre instanserna har gjort av lagen.

Jag visste ju att Migrationsverket höll på med en sorts byråkratiskt vansinne. Men jag hade ändå hoppats.

I stället för att granska och leta efter småfel i tidigare anställningar ska det göras en nyanserad helhetsbedömning. 

Men innan dessa domar hinner komma så får Kerem ett mejl från sin advokat. Han klickar upp det natten mot måndag, den 4 december, precis innan han ska släcka lampan.

Där står att Migrationsöverdomstolen har valt att inte pröva hans ärende. Senast den 28 december 2017 ska han lämna Sverige.

– Jag minns knappt vad jag tänkte. Men jag blev arg eftersom jag inte kunde förstå varför man gjorde så här emot mig. 

– Känslan går nästan inte att beskriva. Jag hade gjort allt jag kunde för att det skulle bli bra. Men plötsligt blir jag utvisad. För att man inte vill ha mig i Sverige.

– Jag visste ju att Migrationsverket höll på med en sorts byråkratiskt vansinne. Men jag hade ändå hoppats. 

I beslutet skriver domstolen att ”statens intresse av att förebygga oordning genom att upprätthålla reglerna kring arbetskraftsinvandringen väger tyngre än Kerem Yüksels rätt till privatliv i Sverige”.

Kerem tycker att det är ett konstigt sätt att formulera avslaget på eftersom det finns en sådan stark opinion om att Migrationsverket tolkar reglerna för strikt.

På måndagen sätter sig Kerem med sina arbetsgivare för att göra en plan för den närmaste framtiden.

Han berättar hur konstigt det kändes att lägga upp planer för att lämna en stad som han kände sig så hemma i.

– Jag skulle ju vara tvungen att lämna min flickvän, mina vänner och arbetskamrater. Min lägenhet och allt jag ägde.

Den 31 december sätter sig Kerem på flyget till Izmir där han har vuxit upp och där han alltså bor hos sina föräldrar i dag.

Hans flickvän följer med och stannar med honom i några veckor innan hon måste hem och fortsätta jobba.

– Det var en ganska konstig känsla, annorlunda på något sätt att komma tillbaka till Izmir.

Samtidigt inleds en febril aktivitet på hans arbetsplats Biolit i Stockholm. Företaget hade redan när första avslaget kom insett att man riskerade att förlora en av sina mest värdefulla medarbetare.

Det gjorde att man såg till att gå igenom en process för att bli ett certifierat företag hos Migrationsverket. Certifieringen är till för företag som behöver rekrytera personer utanför EU och EES för att klara sin verksamhet.

Det gäller i synnerhet it-branschen som är i stort behov av att rekrytera från utlandet.

I vanliga fall är handläggningstiden för att Migrationsverket ska utfärda ett arbetstillstånd två månader. För en certifierad arbetsgivare ska det bara ta tio dagar.

Biolit hoppas därför att Kerem – tack vare certifieringen – snart ska kunna vara tillbaka på jobbet i Stockholm. 

Den 16 januari, två veckor efter att Kerem lämnat Sverige, utannonserar Biolit hans tjänst enligt konstens alla regler för arbetskraftsinvandring. Och Kerem lämnar in en ansökan om ett nytt arbetstillstånd till Migrationsverket. 

– För oss var det bråttom eftersom han drev flera projekt som ännu inte var avslutade. Utan honom kunde vi inte fullfölja våra åtaganden mot våra kunder, säger Martin Östling som är vice vd vid Biolit.

Företaget tror att det ska ta tio dagar på grund av certifieringen. Men det dröjer. Och när beskedet väl kommer, den 23 februari, så är det avslag. Kerem får inget nytt arbetstillstånd i Sverige.

Den här gången har Migrationsverket valt att handlägga ärendet som en förlängning av hans gamla ansökan – och inte som en ny ansökan.

Det betyder att man återigen har tittat bakåt på det gamla avslaget, i stället för att se framåt och göra en bedömning av den anställning på Biolit som Kerem söker arbetstillstånd för.

Det är i den här vevan som Biolit kontaktar DN med förhoppningen att vi ska belysa hur Migrationsverkets förfarande drabbar inte bara enskilda individer – utan även svenska företag.

– Vi kan inte växa och utvecklas på grund av Migrationsverkets sätt att tolka utlänningslagen, säger konsultchefen Amanda Delavina. Hon är bekymrad över att Biolit tvingas tacka nej till uppdrag. 
Företaget, där Martin Östling är vice vd, har betalat Kerem Yüksels juristkostnader.
– Vi kan inte växa och utvecklas på grund av Migrationsverkets sätt att tolka utlänningslagen, säger konsultchefen Amanda Delavina. Hon är bekymrad över att Biolit tvingas tacka nej till uppdrag. 
Företaget, där Martin Östling är vice vd, har betalat Kerem Yüksels juristkostnader. Foto: Marc Femenia

– Vi kan inte växa och utvecklas på grund av Migrationsverkets sätt att tolka utlänningslagen, säger konsultchefen Amanda Delavina. 

Hon tar emot oss i företagets stora och ljusa lokaler högst upp i ett hus på Sveavägen, mitt i Stockholm. 

Den centrala adressen och miljön är viktig för att man ska kunna locka till sig kvalificerade medarbetare i en bransch där konkurrensen är stenhård, förklarar Amanda Delavina när hon visar oss runt.

Biolit jobbar med företag som King, Dice, Spotify, iZettle, olika storbanker. Och förra året utsågs bolaget till Sveriges Gasellföretag av tidningen Dagens Industri. Det betyder att det var ett av de snabbast växande företagen i Sverige det året.

– Vi hade kunnat växa ännu mer om vi bara kunde rekrytera fler som Kerem, säger Amanda. 

Efter allt vi har varit med om den här gången så får det vara nog.

Hon stannar framför en tavla där Biolit har skrivit upp 35 uppdragsförfrågningar som man inte har kunnat tacka ja till. Varje uppdrag motsvarar ett heltidsuppdrag. 

Varför har ni tackat nej?

– På grund av bristen på it-konsulter, säger Amanda och förklarar att Kerem hade en kombination av personlighet och teknisk kompetens som gjorde honom särskilt eftertraktad i branschen. 

 – Den kommunikativa förmågan är avgörande för en konsult.

Någon tar fram bilder på en dator där vi får se hur Kerem står på företagets stora terrass mot Adolf Fredriks kyrka och minglar med anställda och kunder.

I dag har Biolit 42 anställda. Ingen av dem är så kallad kompetensinvandrare med uppehållstillstånd. Biolit har slutat leta efter personer som behöver arbetstillstånd från Migrationsverket. 

– Efter allt vi har varit med om den här gången så får det vara nog. Det blir helt enkelt för mycket jobb, som kräver mer än det ger utdelning med alla turer fram och tillbaka med Migrationsverket. 

– Vi skaffade certifieringen för att det skulle bli lite lättare. Men inte ens det hjälpte, säger Amanda Delavina.

– Vi hade kunnat växa ännu mer om vi bara kunde rekrytera fler som Kerem, säger Amanda Delavina.
– Vi hade kunnat växa ännu mer om vi bara kunde rekrytera fler som Kerem, säger Amanda Delavina. Foto: Marc Femenia

Hon har räknat ut att den tid som företaget har lagt ned för att få tillbaka Kerem motsvarar en heltidstjänst under en månads tid. 

Att han trots allt jobb ändå inte får komma tillbaka kostar dem ännu mer. 

– Varje konsult ger oss en intäkt på 150.000 kronor i månaden. På ett år förlorar vi 1,6 miljoner på att inte ha honom här.

Risken är också att någon kund stämmer Biolit för kontraktsbrott, om man inte lyckas leverera enligt de avtal som har tecknats. 

– Som tur är så har vi en bra relation med våra kunder. De känner till de situationer man kan hamna i med Migrationsverket, säger Martin Östling.

Så varför skaffar inte alla it-företag bara kollektivavtal för sina anställda?

– Som företag måste vi kunna erbjuda mer flexibla lösningar, för att locka till oss de medarbetare som vi behöver, säger Amanda Delavina och berättar att de har försökt få svar från Migrationsverket om vad det är för villkor som de måste ha med i avtalen som de tecknar. 

– Men Migrationsverket har inte kunnat svara. Det är en tolkningsfråga som måste avgöras från fall till fall, har de sagt.

Det är en bild som bekräftas av Fredrik von Essen som är expert på kompetensförsörjningsfrågor vid It- och telekomföretagen.

Det är svårt att locka personer som kanske bara vill jobba några år i Sverige med avtal där man till exempel avsätter delar av lönen för en svensk pensionslösning, menar han. 

– Det här handlar om en arbetskraft som vill ha andra förmåner, de vill bestämma själva hur de ska använda sina pengar.

Ungefär 75 procent av alla bolag i it-branschen saknar kollektivavtal. Det är inte heller nödvändigt med kollektivavtal för att få arbetstillstånd i Sverige, enligt utlänningslagen. 

Däremot måste anställningsvillkoren vara i paritet med kollektivavtal, eller i annat fall motsvara den praxis som råder i branschen.

– Det gör att Migrationsverket måste göra en bedömning från fall till fall och försöka se hur enskilda villkor motsvarar en sorts praxis i branschen, säger Fredrik von Essen.

Den huvudsakliga anledningen till att Kerem Yüksel utvisades var att Migrationsverket valde att handlägga hans ärende som en förlängning av hans gamla ansökan. 

Det gjorde att man granskade hans tidigare anställningsvillkor igen – och återigen slog ned på försäkringsmissar som hans förra arbetsgivare hade gjort.

Hade Migrationsverket i stället valt att handlägga hans ärende som en ny ansökan så hade man tittat på hans framtida jobbvillkor vid Biolit.

Eftersom företaget är certifierat hade han sannolikt haft sitt arbetstillstånd inom tio dagar. 

Vi frågar Mattias Vallthell, enhetschef vid arbetstillståndsenheten i Norrköping, varför man valde att titta tillbaka.

– Det beror på att det fanns signaler om att han planerade att återvända till Sverige och jobba, säger han.

– Han hade inte visat tillräckligt tydligt att han hade som avsikt att resa ut från Sverige för att etablera sig någon annanstans. 

För att få arbeta i Sverige måste han alltså visa att han inte har för avsikt att arbeta i Sverige. Bara den som kapar banden får återvända.

Sedan säger han att Kerem ansökte om arbetstillstånd för en anställning som hade utannonserats redan innan han hade lämnat Sverige. 

– Det gjorde att man bedömde att han hade som avsikt att återvända och fortgå sitt liv här, säger Mattias Vallthell.

För att få arbeta i Sverige måste han alltså visa att han inte har för avsikt att arbeta i Sverige. Bara den som kapar banden får återvända.

På Biolit tycker man att Migrationsverket agerar godtyckligt och inte alls rättssäkert. 

– Det är upp till en enskild handläggare att göra den bedömningen. Det finns ingen regel som finns nedskriven i någon lag eller vägledande dom, säger Amanda Delavina och Martin Östling.

De har tagit skärmdumpar som visar att Kerem inte sökte tjänsten innan han lämnade Sverige, utan den 9 januari. 

Först tänkte de överklaga avslaget eftersom de tycker att det behövs vägledning och rättssäkerhet. 

Men företagets jurist gör bedömningen att det kan äventyra Kerems framtida chanser att komma tillbaka till Sverige.

– Migrationsverkets hantering är så rättsosäker att vi inte vågar överklaga. Det kan skada våra chanser att få tillbaka Kerem, säger Martin Östling. 

Han kan inte förstå vem som är betjänt av Migrationsverkets sätt att handlägga ärenden som Kerems.

– Vi har svårt att se att det här skulle vara en svensk myndighets uppgift. Borde man inte hjälpa företag och arbetstagare som betalar skatt i Sverige?

Hur länge måste Kerem och Biolit vänta innan de lämnar in en ny ansökan om arbetstillstånd – för att inte riskera att Migrationsverket återigen väljer att handlägga den som en förlängning av den förra?

Vi frågar Migrationsverkets enhetschef Mattias Vallthell.

– Det finns ingen specifik tidsgräns. Det kan kännas frustrerande för den enskilda personen eftersom Migrationsverket gör bedömningar. Det enda jag kan säga är att det brukar krävas ett flertal månader.

Samtidigt som de byråkratiska kvarnarna mal här hemma i Sverige så hinner det bli både vår och sommar i Izmir där Kerem befinner sig.

Han har startat ett eget it-konsultföretag på plats och fortsätter att konsulta på distans för det svenska it-företaget Cool Company.

Det är varmt och han är omgiven av hav och berg. 

– Det är fridfullt här, och jag är tillsammans med mina föräldrar och två syskon, säger han och berättar att det är slut med flickvännen. 

Kerem hoppas att de kan bli tillsammans igen men vet inte om det kommer att bli så.

– Som alla andra par så har vi problem som måste lösas. Men det är väldigt svårt när man inte kan träffas fysiskt. Hade jag varit i Sverige så hade det varit en helt annan sak, säger han.

Hur länge tänker du vänta innan du ansöker om arbetstillstånd i Sverige igen?

– Det är svårt att veta eftersom det inte verkar finnas några klara regler. Men kanske i slutet av sommaren.

Om du får avslag igen?

– Ja, min tilltro till de svenska myndigheterna är inte särskilt stor för tillfället. Så jag är beredd på allt.

Läs mer: Tjänade några kronor för lite – nu ska han utvisas 

Bakgrund.Kompetensutvisningar

I nuläget saknas det 30.000 programmerare och personer med it-kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Om bara fyra år kommer det att saknas 70.000 personer, enligt It-och telekomföretagen. Även Arbetsförmedlingens index visar att it-specialister är en yrkeskategori som ligger i topp bland bristyrken.

Bristen riskerar att leda till en sämre tillväxt, framför allt inom företag som är verksamma i den digitala sektorn. 

Men det i sin tur kan leda till spridningseffekter inom fler sektorer och i förlängningen hela samhället, enligt Fredrik von Essen som är expert på kompetensförsörjningsfrågor vid It-och telekomföretagen.

Samtidigt utvisar Migrationsverket hundratals arbetskraftsinvandrare varje månad, trots att många är högutbildade och svenska företag skriker efter att få anställa dem.

Ett utvisningsärende som har uppmärksammats stort är Tayyab Shabab som kom till Sverige från Pakistan för att jobba. 

Han arbetade bland annat på Stockholmsföretaget Dynamo som utvecklar mobilapplikationer. 

När han 2016 ansökte om att få sitt uppehålls- och arbetstillstånd förlängt upptäckte Migrationsverket att hans tidigare arbetsgivare missat att teckna hans tjänstepensionsförsäkring. 

Misstaget rättades till med högre lön. Men det var inte tillräckligt enligt Migrationsverket. 

Det gjorde att Tayyab Shabab tröttnade på Sverige och nappade på ett jobberbjudande på ett it-företag i Tyskland dit han flyttade med sin familj. 

Utvisningen av Tayyab Shabab gjorde att regeringen införde en lagändring som trädde i kraft den 1 december förra året. 

Enligt den behöver inte ett arbetstillstånd dras in om arbetsgivaren självmant åtgärdat bristerna.

I december förra året kom även två vägledande domar från Migrationsöverdomstolen, de så kallade Luciadomarna.

Domarna underkänner Migrationsverkets strikta tolkning av utlänningslagen där minsta misstag leder till avslag och utvisning. 

Migrationsverket ska inte längre leta efter mindre avvikelser, till exempel vad gäller semesterersättning eller olika sjuk- eller olycksfallsförsäkringsvillkor. 

I stället ska man se till helheten och hur det ser ut att fungera i framtida anställningar.

Men det tog lång tid innan denna nya praxis slog igenom hos Migrationsverket, trots att domarna kom i december förra året och ska vara vägledande, enligt Fredrik Bergman, som är jurist och chef för Centrum för rättvisa.

Den 16 februari publicerade Dagens Industri ett upprop där en rad näringslivsprofiler protesterade mot att Migrationsverket fortsätter att utvisa högkvalificerad arbetskraft, trots domarna, framför allt it-specialister som man menar att näringslivet behöver allra mest.

En av de företagsledare som skrev under uppropet var Antonia Ax:son Johnson som är ägare och styrelseordförande i Axel Johnson Gruppen. 

Efter uppropet stämde även oppositionen in i kritiken. Bland annat Centerledaren Annie Lööf menar att orimliga utvisningar måste stoppas.

I mars skriver DN om den syriska systemutvecklaren Safinaz Awad som hade jobbat som systemutvecklare i Sverige i tre år när hon nu utvisades från Sverige.

Orsaken var att hon av misstag hade sökt asyl i Europa två gånger, först i Grekland och sedan i Sverige.

I samband med utvisningen skrev ledningen på företaget där Safinaz Awad jobbade ett öppet brev till migrationsministern Heléne Fritzon.

Där menar man att kompetensutvisningarna hotar företagens möjligheter att verka på en konkurrensutsatt marknad. 

• I början av april skriver DN om arkitekten Anna som har ett toppjobb på ett arkitektkontor i Stockholm. Hon överväger att nappa på ett jobberbjudande i Tyskland på grund av att hon upplever så stora problem i kontakterna med svenska Migrationsverket. 

Samtidigt kommer Stockholms handelskammare med en undersökning som visar att en av fem aktörer inom finanssektorn tycker att utvisningarna är ett problem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.