Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-25 01:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/miljokrav-ska-radda-pressade-oljebolag-vi-har-vidtagit-atgarder/

Ekonomi

Miljökrav ska rädda pressade oljebolag – ”Vi har vidtagit åtgärder”

En hög skatt på koldioxid är en av faktorerna som fått Lundin Energy att vilja elektrifiera sina oljeplattformar. Bolaget siktar nu på att minska sina koldioxidutsläpp per oljefat.
En hög skatt på koldioxid är en av faktorerna som fått Lundin Energy att vilja elektrifiera sina oljeplattformar. Bolaget siktar nu på att minska sina koldioxidutsläpp per oljefat. Foto: Lundin energy

Flera mäktiga investerare hotar med att dra sig ur fossila bolag. Men olje- och gasföretaget Lundin Energy har ingen plan på att byta inriktning. I stället satsar företaget på att minska utsläppen genom att elektrifiera sina oljeplattformar. Och bankerna tror på deras idé.

– Det är en win-win för oss och bankerna, säger bolagets finansdirektör Teitur Poulsen till DN.

Det sägs att det pågår ett skifte i finansbranschen. Flera tunga investerare har meddelat att de ska dra sig ur investeringar som bidrar till global uppvärmning, och i december anslöt sig staten New Yorks enorma pensionsfond till den växande listan. Att en så stor aktör fattar ett sådant beslut kan accelerera skiftet bort från olje- och gasbolag på de globala marknaderna, skrev tidningen The New York Times efter beskedet och konstaterade att det är ett hårt bakslag för olje- och gasbolagen.

Enligt Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, tyder flera faktorer på att oljebolagen inte kommer vara lika lönsamma framöver.

– Efterfrågan på olja måste ju ner för att vi ska nå Parisavtalet, och vi ser att det är svårt för oljebolagen har svårt att tjäna lika mycket pengar som de gjorde före oljepriskollapsen 2014, säger hon.

Men på Lundin Energys kontor i Schweiz är optimismen fortsatt stor.

– I dag är det ett faktum att efterfrågan på energi till störst del tillmötesgås av fossila bränslen. Så vad du än gör i ditt dagliga liv går det inte att förneka att du på ett eller annat sätt förlitar dig på fossila bränslen, säger bolagets finansdirektör Teitur Poulsen och fortsätter:

– Den här sektorn kommer fortsätta vara relevant i många, många decennier framöver.

I fjol bytte företaget namn från Lundin Petroleum till Lundin Energy, men att oljan slopades vid namnbytet ska inte ses som ett tecken på att bolaget byter riktning. Så länge olja behövs kommer Lundin finnas där för att leverera det, säger Teitur Poulsen och intygar att investerarnas rusning efter bolag inom förnybar energi inte utgör någon lockelse.

– Andra företag är bra på att bygga vindkraftparker och vi kommer låta dem göra det medan vi gör det vi är bra på, säger han.

Teitur Poulsen, Lundin Energys finanschef.
Teitur Poulsen, Lundin Energys finanschef. Foto: Lundin energy

Investerarnas högre klimatkrav kan enligt finansdirektören i själva verket gynna företaget. Om utgångspunkten är att olja fortsättningsvis ändå kommer efterfrågas, betyder det att det företag som kan producera den med lägst koldioxidavtryck har mycket att vinna. Lundin Energys målsättning är att bli det företaget.

– Vi har verkligen vidtagit åtgärder och satsat pengar på det här, säger Teitur Poulsen.

För att nå målet ska oljeplattformarna ute till havs elektrifieras och drivas med förnybar energi. Bolaget har investerat i ett vattenkraftverk i Norge och en vindkraftspark i Finland för att kunna generera den el som kommer gå åt till att driva plattformarna.

Redan nu drivs företagets största plattform Johan Svedrup på el, medan den näst största, Edvard Grieg, ska elektrifieras 2023. Enligt deras egna beräkningar ska det göra koldioxidavtrycket per oljefat åtta gånger mindre än världssnittet.

Samtidigt planerar bolaget att öka sitt upptag av olja. Lundin Energy provborrar på flera orter, bland annat i det känsliga området Arktis.

En granskning som nyligen gjorts av Fair finance guide har väckt en debatt om bankernas löften om att strama åt utlåningen till fossila bolag verkligen stämmer. I granskningen framgick bland annat att svenska banker lånat ut 25 miljarder till Lundin Energy de senaste fem åren.

Vi har kommit överens med långivarna om vissa målsättningar för de två måtten. Om vi missar att uppnå målen kommer vi betala en högre ränta till bankerna, men om vi når längre kommer den sänkas.

Teitur Poulsen bekräftar att Lundin Energy inte har några problem att få lån, men säger att de är villkorade av företagets framgångar i klimatfrågan. De mäts genom två mått: hur mycket förnybar energi Lundin Energy genererar i relation till hur mycket de konsumerar, och hur stora koldioxidutsläppen är per producerat fat olja.

Vi har kommit överens med långivarna om vissa målsättningar för de två måtten. Om vi missar att uppnå målen kommer vi betala en högre ränta till bankerna, men om vi når längre kommer den sänkas. Dessutom ser bankerna att de har hjälpt till att sänka utsläppen för vår bransch. Så det är en win-win för oss och bankerna, säger Teitur Poulsen.

Motivet är inte att rädda världen undan en klimatkatastrof. Snarare handlar det om att krav från investerare och långivare tillsammans med en hård beskattning gjort investeringarna lönsamma.

Foto: Magnus Hallgren

– Det finns ekonomiska drivkrafter bakom alla våra investeringsbeslut, och det måste vara målet, tror jag. En global koldioxidskatt skulle göra att det är mer än bara ett pr-trick att säga att man ska bli koldioxidneutral. Det måste finnas en ekonomisk drivkraft för att man ska hamna där, det är det enda sättet som världen kommer klara av att uppnå de här utsläppsmålen, säger Teitur Poulsen.

Plattformarnas placering i Norge har på så vis varit en framgångsfaktor för bolaget. Landets koldioxidskatt har motiverat företaget att effektivisera plattformarna för att minska koldioxidutsläppen per fat.

– Det har faktiskt drivit på oss att nå de här siffrorna. Att skatten höjs kommer i relativa termer göra att våra investeringar i elektrifiering mer lönsamma, säger Teitur Poulsen.

Enligt Thina Saltvedt har beskattning och åtstramningar inom EU bidragit till att de europeiska oljebolagen ligger i framkant jämfört med de amerikanska. Men det beror också på investerarnas kunskaper.

Det finns en stor risk att en del oljebolag överinvesterar i nya projekt som inte kommer bli lönsamma

– Europeiska investerare har varit mer kritiska till oljebolagen, att de måste visa på ett större faktiskt skifte om de ska vara trovärdiga, säger Saltvedt.

Hennes uppfattning är att de stora oljebolagen står inför ett val med två möjliga vägar. De kan antingen investera i andra energiformer eller skära ner på sin produktion i takt med minskad efterfrågan. Konkurrensen om att göra oljan så klimatvänlig som möjligt är stenhård, samtidigt som pris och efterfrågan är osäker.

– Det finns en stor risk att en del oljebolag överinvesterar i nya projekt som inte kommer bli lönsamma, säger hon.

Men Teitur Poulsen tycker att Lundin Energy står sig starkt på finansmarknaden och pekar på att företaget lockade tusentals nya aktieägare förra året.

Menar du att ni inte alls påverkas av det här skiftet i finansbranschen?

– Jo, självklart, alla påverkas av investerarnas tycke på ett eller annat sätt. Men vi kommer inte undan det faktum att vi kommer förbli ett olje- och gasföretag. Och som jag sa tidigare, olja och gas kommer behövas i många, många decennier framöver, så i slutändan handlar det om att leverera den oljan till marknaden med så lågt pris och låga utsläpp som möjligt, säger han.

Läs mer: Gröna bolag hett för investerare

Ämnen i artikeln

Hållbarhet
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt