Bensinpriset närmar sig 17 kronor litern. Det är för högt anser över 400.000 svenskar som gått med i Facebookgruppen Bensinuppropet 2.0 och som nu vill pressa politikerna att agera. 

– Bensinpriset ska inte vara en avgörande faktor för var man ska bo eller arbeta, sa Peder Blohm Bokenhielm, en av initiativstartarna till Bensinupproret 2.0 till DN under söndagen. 

Som en motreaktion till Bensinupproret 2.0 har Facebookgruppen Bensinupproret 3.0 startat. Gruppen har än så länge endast 2.000 medlemmar men vill väcka opinion för att höja bensinpriset för klimatets skull. Gruppens andemening får stöd från flera miljöexperter. 

– Det finns väldigt omfattande forskning på hur bensinpriset påverkar bilkörningen. Forskning som började för redan 20, 30 år sedan, säger Thomas Sterner. 

Läs mer: Bensinpriset når ny rekordnivå 

Håkan Johansson, nationell samordnare för klimat och energifrågor på Trafikverket, håller med om att bränsleskatt är ett effektivt styrmedel för att minska trafikens klimatpåverkan, men tillägger att det även finns fler tillvägagångssätt.

– Vi har till exempel EU-krav på nya bilars koldioxidutsläpp som sträcker sig fram till 2030, bonus-malus för personbilar och reduktionsplikt på bensin och diesel, säger han.

Läs mer: Därför är bensinpriset så högt

Användningen av fossila bränslen står för cirka 30 procent av Sveriges totala energianvändning och är den största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i Sverige, enligt Naturvårdsverket.

Riksdagen har beslutat att Sveriges klimatpåverkande utsläpp ska vara netto noll 2045. För att nå det målet har det Klimatpolitiska rådet uppmanat regeringen att ta fram en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter 2030. I det ingår en önskan om ett stoppdatum för när fossila drivmedel som bensin och diesel inte längre ska få säljas i Sverige. 

– Att höja bensinpriset har varit en effektiv politik för att effektivisera användningen av fossila bränslen, säger Thomas Sterner. Forskning visar att ett högre bensinpris inte bara gör att man kör mindre, utan man kör kortare sträckor, använder bensinsnålare bilar eller andra bränslen.

Bensinupproret 2.0 motiverar vidare ett lägre bensinpris med argumentet att det skulle underlätta resor mellan stad och landsbygd.

– Frågan om landsbygden ligger mig varmt om hjärtat, men det krävs en politik för landsbygden och en för klimatet. Det finns andra åtgärder man kan vidta för att hålla landsbygden vid liv, som att införa modern infrastruktur i form av fibernät, säger Thomas Sterner och fortsätter;

– De som har längst observerad körsträcka är faktiskt de som bor i ytterområden till storstäder.

Även Håkan Johansson menar att andra åtgärder kan tas till som alternativ för att minska klyftan mellan landsbygd och stad, i stället för att sänka bensinpriset.   

– Hur vi planerar och utvecklar våra städer har stor betydelse. Dessa och andra styrmedel tillsammans med satsningar på alternativ till bilen och en samhällsplanering som gör att behoven av bilen minskar, då minskar också behovet av höjda skatter på drivmedel, säger han. 

Branschorganisationen om Sveriges bensinpriser: Långt ifrån dyrast