Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-01 04:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/minerad-mark-nar-lage-och-hyra-ska-utredas/

Ekonomi

Minerad mark när läge och hyra ska utredas

Sophia Mattsson-Linnala vet att den kommission hon leder kommer in på ”minerad mark”.
Sophia Mattsson-Linnala vet att den kommission hon leder kommer in på ”minerad mark”. Foto: Anette Nantell

Ska platsen där en lägenhet finns få större betydelse när hyran ska sättas? Och i så fall, på vilka platser?

De frågorna ska Sophia Mattsson-Linnala och hennes kommission ge svar på och dessutom föreslå åtgärder där de anser att lägesfaktorn väger för lite.

Frågan är om det leder till marknadshyror.

I somras tillsattes en kommission med namnet Läge och kvalitet i hyressättningen.

Det kan låta som en byråkratisk bagatell, men kommissonen är kontroversiell. Dess ordförande Sophia Mattsson-Linnala, tidigare vd för Rikshem, säger själv att det är ”minerad mark” hon och hennes kommission beträder.

För om i synnerhet läget ska väga mer när hyrorna sätts finns det en uppenbar risk att hyror i attraktiva innerstadslägen blir högre än i dag, medan hyror i utsatta områden kanske till och med skulle bli lägre än annars.

Läs mer: Hyresgästföreningen varnar för marknadshyror

Är det så att läget beaktats för lite i dagens hyressättning?

– Det är ju det vi ska undersöka, svarar Sophia Mattsson-Linnala.

Allmännyttan var länge riktkarl när det gäller hyror i Sverige. Men en lagändring 2011 ändrade på det.

– När allmännyttan inte längre skulle vara hyresnormerande då var det nog en allmän åsikt att läge och kvalitet – framför allt läge – inte beaktades tillräckligt, säger Mattsson Linnala.

– Sedan dess har man på många håll börjat med ett systematiskt arbete vad gäller hyressättningen, fortsätter hon.

Systematisk hyressättning innebär att parterna (Hyresgästföreningen och värdarna), enkelt uttryckt, frågar hyresgästerna vad det är de värderar och att hyran sätts efter dessa värderingar. Syftet är att få fram hyror som speglar just vad hyresgästerna värderar och är beredda att betala för.

Sophia Mattsson-Linnala understryker att utredningens direktiv inte är att föreslå marknadshyror.
Sophia Mattsson-Linnala understryker att utredningens direktiv inte är att föreslå marknadshyror. Foto: Anette Nantell

Mattsson-Linnala är övertygad om att arbetet med systematisk hyressättning har slagit igenom på många håll.

– Men det har inte skett överallt och det är det vi ska undersöka. Har man på de orter där det (läget) har påverkan – har man gjort det arbetet, frågar hon sig.

– Boverket har konstaterat att parterna på flera håll har gjort jobbet. Men det lagstiftarna säger nu är att de vill ha kontroll på om det gäller storstadsregionerna, socioekonomiskt svaga områden och ett antal andra orter, tillägger hon.

Sedan drygt 50 år sätts hyrorna efter det så kallade bruksvärdet (se faktaruta), som sätter stopp för fri hyressättning – eller marknadshyra som det också heter.

Men om vi ska låta läge slå igenom mer på hyrorna – är inte det ett steg på vägen mot marknadshyror?

Sophia Mattsson-Linnala funderar lite innan hon svarar:

– Jag tycker man ska gå tillbaka till vad som var bruksvärdesystemet från början. Det var ju någonting som skulle efterlikna ett marknadsvärde på hyrorna baserad på en marknad i balans och då ingick att läget givetvis skulle påverka hyran.

Hon understryker dock att direktiven är tydliga. Utredningen ska inte föreslå marknadshyror och hyresgästernas besittningsskydd ska vara kvar.

– Man ber oss inte om att ta fram marknadshyror för då hade man kunnat strunta i den här utredningen.

Men om lägesfaktorn slår igenom hårdare så riskerar väl besittningsskyddet urholkas om hyrorna höjs så mycket att folk inte har råd att bo kvar?

– Vi vet inte hur mycket lägesfaktorn ska slå igenom på hyrorna. Tanken är att vi ska utgå från en marknad i balans och vi vet inte vad hyran är i en marknad i balans. Men den hyra som utgår ska kännas rimlig och rättvis.

– I bruksvärdessystemet ingår att hyran inte får sättas efter tillfälliga över- eller underskott. Så det är inte så att den får skena. Sedan måste vi fundera på vad människor kan betala. Det är nog en av de största nötterna att knäcka, tillägger hon.

”Jag kommer inte att kunna göra alla lyckliga! Men kanske kan vi ta ett steg på vägen till att jämka i det system vi har”, säger Sophia Mattsson-Linnala.
”Jag kommer inte att kunna göra alla lyckliga! Men kanske kan vi ta ett steg på vägen till att jämka i det system vi har”, säger Sophia Mattsson-Linnala. Foto: Anette Nantell

Du sade tidigare att ”alla kommer att bli besvikna”. Vad menar du med det?

– Jag har respekt för den här utredningen. Det finns både möjligheter och risker för alla parter.

– Bland fastighetsägarna finns det de som ser väldiga möjligheter att det skulle kunna leda till högre hyror på vissa håll. Men det finns också de som sitter med fastigheter på ställen där det finns en risk för en press nedåt när man väger in läge och kvalitet mer.

Mattsson-Linnala påpekar också att Hyresgästföreningen ”reagerade starkt” på tillsättningen av kommissionen och utredningen.

– Så jag kommer inte att kunna göra alla lyckliga! Men kanske kan vi ta ett steg på vägen till att jämka i det system vi har, säger hon.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt