Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Minister försvarar tuffare krav på bolånetagare

Per Bolund.
Per Bolund. Foto: Erik Simander

Hårdare krav på bolåntagare är inte förklaringen till att bostadsbyggandet sjunker. Det menar finansmarknadsminister Per Bolund, som försvarar de senaste årens åtstramningar.

– Man tar på sig en stor risk om man ska lösa bostadsmarknaden genom att ge krediter på ett sätt som historiskt varit oansvarigt, säger han.

I år väntas bostadsbyggandet minska i omfattning. Boverket spår en nedgång på 11 procent och på 25 procent i Storstockholm.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggkoncernen Veidekke och bostadspolitisk debattör spår 25-30 procents nedgång till 2020, som DN kunde berätta på måndagen.

Både Weiss och Boverket pekar på de senaste årens allt hårdare krav på bolåntagare som en orsak till inbromsningen. Det handlar inte om ett enda enskilt krav, utan en serie av åtgärder som kommit, inte minst från Finansinspektionen (FI).

Och det är krav som regeringen gett FI mandat att införa

Men Per Bolund viftar undan att kraven skulle ha den effekt som Weiss och andra pekar på.

– Det är många faktorer som spelar in på hur många bostäder som byggs. Och det byggs fortfarande mer än vad som gjorts på många år, säger han.

Han tillägger att regeringen är medveten om att Sverige har en stor bostadsbrist och att den gärna ser att det ”byggs så mycket som möjligt”.

– Däremot kan det inte ske på bekostnad av att man bygger upp skulder i samhället som blir okontrollerbara eller att man ger krediter på lösa boliner och människor därmed hamnar i svåra ekonomiska problem, säger Bolund.

Finansmarknadsministern pekar på det underlag regeringen fått från FI som visar att det är endast 15 procent av nya bolåntagare som berörs av det skärpta amorteringskravet som infördes den 1 mars.

– Man kan inte säga att det är förklaringen till minskat byggande, säger han.

Det skärpta kravet är dock bara den senaste i en serie åtgärder som gjort det allt svårare för allt fler att kunna låna till en bostad. 

Vad kan regeringen göra?

– Vi ska i varje fall inte släppa kontrollen på kreditmarknaden och öppnar alla kranar för krediter, svarar Bolund. 

– Det värsta som kan hända är en ny finanskris och då vet vi att bostadsmarknaden kraschar fullständigt och då kommer ingenting att byggas, tillägger han.

Hösten 2016 klubbade riksdagen igenom ett investeringsstöd till byggande på drygt 11 miljarder kronor. Stödet går till byggare som bygger hyresrätter och där det finns ett tak för hyran. 

Stödet höjdes tidigare i år och Per Bolund säger att regeringen är beredd att föreslå ytterligare åtgärder. 

–  Då får vi analysera vilka åtgärder som ska genomföras, säger han.

Läs också: Fakta i frågan: Så stor är bostadsbristen 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.