Ministern vill skärpa kraven för nystartsjobb

Nystartsjobben betalas ofta till två tredjedelar av Arbetsförmedlingen. De kräver inte – i motsats till alla andra anställningsstöd – att arbetsgivaren har kollektivavtal eller erbjuder likvärdiga villkor, inte bara vad gäller lön, utan också för tjänstepension och försäkringar.

Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker snarast ändra reglerna så att nystartsjobben följer kollektiv­avtalet och ger samma villkor som andra anställningsstöd.

– Det räknar jag med ska leda till en viss självsanering. Dessutom ska Arbetsförmedlingen vara skyldig att lyssna mycket mer på fackens varningar för oseriösa företag än vad förmedlarna har gjort hittills, säger Ylva Johansson till DN.

Nystartsjobben utnyttjas i stor skala i stället för andra subventionerade anställningsformer som ställer högre krav på företagen, det har bland andra Riksrevisionen visat. Dessutom varnar både arbets­givare och fack för att den sunda konkurrensen sätts ur spel när många före­tag inom till exempel hotell och restaurang, handeln, städning, taxi, lager och industri satt i system att utnyttja olika anställningsstöd. Det har förekommit fusk med lönenivåerna för nystartsjobb, för att företag ska få ut högre subventioner.

– Det har inte funnits något tak för lönerna, vissa företag har fått subventioner på löner upp till 50 000 kronor i månaden helt vansinnigt, säger ministern, som sänker taket till 22 000 kronor.

Dessa åtgärder kan regeringen vidta utan stöd från allianspartierna i riksdagen, understryker Ylva Johansson.

Som DN tidigare avslöjat har svenska arbetsgivare i dag 174 000 personer i jobb där Arbetsförmedlingen betalar minst halva lönen med skattemedel, nära 46 000 av dem i nystartsjobb. Under alliansregeringen ökade de skattefinansierade lönesubventionerna till privata företag kraftigt, särskilt sedan Arbetsförmedlingen började göra reklam för rea på arbetskraften via utskick till arbets­givare.

I flera branscher har det blivit svårt att få jobb utan en påse pengar från Arbetsförmedlingen. Nya arbetslösa med fräscha bidrag slår ut arbetslösa vars bidrag börjat sina, och konkurrensen snedvrids så att företag som inte utnyttjar bidragsjobben riskerar att gå omkull. I dag avstår runt hälften av alla städföretag från att delta i offentliga upphandlingar eftersom de inte kan konkurrera med bolag som dumpar timpriserna med hjälp av en mycket stor andel bidragsanställda.

För att stoppa snedvridningen av konkurrensen efterlyser flera fack och arbetsgivarorganisationer en begränsning av hur många bidragsjobbare en arbetsgivare kan få ha inom en viss tidsperiod, till exempel högst 10 procent av de anställda.

Ylva Johansson tycker att kvotdiskussionen är berättigad.

– Det är bra att den förs. Men jag är inte beredd att säga att vi ska gå den vägen, för det finns sociala före­tag som bygger sin verksamhet på att anställa personer med funktionsnedsättningar, och de har en stor andel anställda med lönebidrag.

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom på tjänsteföretagens arbets­givarorganisation Almega, är kritisk till Ylva Johanssons skärpta krav, som hon tror leder till färre nystartsjobb.

– Grundinställningen bör vara att man är så generös som möjligt med vilka företag som tillåts ta emot de här personerna.

Hon tycker inte att lönetaket ska sänkas till 22 000 kronor.

– Nystartsjobb kan ge möjlighet att komma tillbaka även i mer avancerade jobb med högre lön.