Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/minskning-i-eu-hjalper-inte-varlden-branner-mer-kol-igen/

Ekonomi

Minskning i EU hjälper inte: Världen bränner mer kol igen

Protest mot kolkraft i Japan i somras. Foto: Jae C Hong/AP

Världens kolanvändning ökar igen, trots att den går ner rejält i Europa och USA. Det är framför allt Asien som har ett sug efter billig och tillförlitlig energi. Nuvarande koltrend är den motsatta mot den som krävs för att leva upp till klimatpolitiken.

Världens rika länder anstränger sig för att göra sig av med sitt beroende av kol. Det är också en viktig del i klimatomställningen.

Men vad västvärlden gör spelar liten roll så länge kol fortsätter att vara en så dominerande energikälla i framför allt Asien, konstaterar Internationella energimyndigheten IEA i sin senaste årsrapport.

Tillväxtekonomier som Kina, Indien och Indonesien har ett sug efter billiga och tillförlitliga energikällor.

Förra året steg den globala efterfrågan på kol för andra året i rad efter att ha gått ner 2015 och 2016.

Av världens totala energiproduktion kommer i dag 38 procent från kol.

Tre fjärdedelar av den globala efterfrågan på kol de närmaste två decennierna kommer att finnas i Asien och Stillahavsområdet, spår IEA i rapporten, som Bloomberg läst.

Egentligen växer Afrikas befolkning betydligt snabbare än Asiens, inte minst i städerna, och har dessutom ett gigantiskt energibehov. I dag saknar 600 miljoner afrikaner tillgång till el.

Men eftersom den fattigaste kontinenten har så bristfälligt utbyggda energisystem finns stora möjligheter att Afrika – med rätt politik – blir den första världsdelen som tillfredsställer sitt energibehov huvudsakligen med modern energiteknik, tror IEA i en annan färsk rapport.

Den internationella myndigheten lägger fram tre framtidsscenarier:

• Med nuvarande konsumtionsmönster kommer kolanvändningen i världen att öka med ytterligare 20 procent till 2040.

• Med de utfästelser som gjorts om energiomläggning stabiliseras andelen kol och sjunker en aning de närmaste 20 åren.

• För att klara en hållbar utveckling enligt vad klimatpolitiken stipulerar behöver kolkonsumtionen rasa med nästan två tredjedelar under samma tid.

I Europeiska unionen minskade den kolgenererade elkraften med 30 procent mellan 2012 och 2018, och bara i år väntas nedgången bli 19 procent. Under två veckor i maj stod alla kolkraftverk i Storbritannien stilla, vilket inte hänt sedan den industriella revolutionen.

Britternas plan är att sluta helt med kol 2025, och Tyskland hoppas nå noll kol 2038. Även i USA minskar kolet (och ersätts till stor del med inhemsk skiffergas och -olja).

Läs också: Kolenergi på väg mot kollaps i EU