Missnöje bland boende när Svenska kyrkan höjer markhyran i Solna

Solna kyrkby är fridfull oas mitt i byggkaoset som just nu präglar den expansiva stadsdelen Hagastaden. Tegelhusen från mitten av 1940-talet byggdes efter att Solna församling styckat av tomtmark vid den då nyinvigda Solnavägen, och villorna är uppförda med tomträtt.

Men mitt i idyllen bubblar ett missnöje bland villaägarna. Inom de närmsta två åren ska markhyran, kallad tomträttsavgäld, sättas för den kommande tioårsperioden. Två av hushållen har redan fått besked om att deras markhyra ska höjas från 60 000 kronor till 140 000 kronor per år, en ökning med 133 procent.

Simon Josefsson, som tillhör ett av dessa hushåll, berättar att Svenska kyrkan har stämt honom i mark- och miljödomstolen eftersom han inte skrivit på det nya avtalet.

– De kom med förslaget till mig i vintras och sedan stämde de mig några veckor senare när jag inte skrev under. Det är någon form av aggressionshandling. Hade de kommit till mig ett halvår innan hade vi åtminstone kunnat ha en diskussion, säger han.

Makarna Per Sevastik och Catherine Hannaford Sevastik har ännu inte fått besked om vad deras nya tomträttsavgäld ska bli, men befarar att den kommer att höjas på motsvarande sätt. De menar att det i så fall skulle innebära att de tvingas flytta från huset.

– Jag har just gått i pension och Catherine kommer att gå i pension om några år. Om det blir en höjning på de här nivåerna måste vi flytta. Det är tråkigt att behöva konstatera det, säger Per Sevastik.

Erik Petrini köpte sitt hus i området år 2010 och då var tomträttsavgälden 26 000 kronor. Han skulle helst vilja friköpa tomten, men i avtalet står att den i så fall ska säljas till marknadsvärde. En granne fick nyligen sin tomt, som är i identisk storlek, värderad till 7 miljoner kronor.

– De senaste som har köpt hus här har betalat runt 12 miljoner kronor. Lägger du då till 7 miljoner för marken hamnar du i 20-miljonersklassen, och det kommer du aldrig att få tillbaka. Det finns inget låneinstitut som skulle finansiera det. Så i praktiken är ett friköp omöjligt att genomföra, säger han.

Marken som husen står på ägs av Prästlönetillgångar i Stockholms stift som förvaltar kyrkans egendomar. Samtliga av de boende som DN talar med önskar att de skulle införa en modell för tomträtter liknande den Stockholms stad använder sig av. För småhus vars mark ägs av staden kan avgälden maximalt höjas med 18 000 kronor per år vid en ny tioårsperiod. Småhusägare har också möjlighet att friköpa tomten från kommunen för halva marktaxeringsvärdet.

Det skiljer sig från kyrkan, som värderar marken som om den skulle säljas på den öppna marknaden.

– Det går inte att prata om marknadsvärde. Det rimliga vore i så fall att titta på hur mycket extra vi hade fått ut om vi hade sålt marken, men det hade inte handlat om några sju miljoner, säger Simon Josefsson.

Hittills har de inte fått något gehör när de fört fram sina argument.

– Jag är besviken på att kyrkan kör det här rent kommersiellt, säger Per Sevastik.

Karin Lindforss är egendomsjurist vid Stockholms stift. Hon berättar att det bara finns tio tomträtter kvar som förvaltas av stiftet då de flesta sålts genom åren. Eftersom det just nu pågår två rättstvister kring två avgälder vill hon inte gå in på några detaljer kring just dessa fall, men säger:

– I våra avtal står att tomträttshavaren när som helst kan påkalla ett friköp, och att de då ska få köpa marken till ett marknadsvärde som fastställs av en oberoende auktoriserad värderingsman. Den biten är tydlig, säger hon.

Svenska kyrkan har inga riktlinjer på nationell nivå för hur tomträttsavgälder ska sättas eller hur prissättning vid friköp av mark ska gå till. Det är upp till de 13 stiften att fatta beslut om det.

Väger ni in bostadssocial hänsyn när ni sätter avgälderna?

– Prästlönetillgångarna ska skapa ekonomiska möjligheter för kyrkans förkunnelse. Vi ska se till att ha så god avkastning som möjligt på tillgångarna, som sedan delas ut till församlingarna. Deras sociala verksamhet bekostas bland annat av den utdelningen, säger Karin Lindforss.

Jag tolkar det som att ni inte tar någon bostadssocial hänsyn?

– Du får ha den tolkningen.

Kan du förstå att det finns ett missnöje bland de boende?

– Ja, det är klart att om de jämför med Stockholms stad så kan jag förstå att de anser att de får betala mer. Man är så klart alltid intresserad av att begränsa sina kostnader, säger hon.

Läs mer:

Allt fler strider om markhyra avgörs i domstol

De tar strid mot chockhöjd markhyra – skriver brev till regeringen

Bostadsrättsförening förlorar tvist om markhyra: ”Makalös dom”