Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Motor

Allt du vill veta om Volvos alla polisbilar

Fascineras du av polisbilar? Då är det här boken för dig – ”Volvos polisbilar” skriven av veteranbilsfantasten Fredrik Nyblad.

Visste du att Volvo Duett fanns som piketvagn på 60-talet med två extra baksäten och med plats för sju personer? Speciallås på bakdörrarna skulle förhindra rymning.

De flesta av oss har aldrig suttit i en polisbil, än mindre fått köra en. Den fascinerar, engagerar och förstås skrämmer en och annan.

I dag är polisbilar synonymt med Volvobilar, men så har det inte alltid varit. 

Plymouth Valiant från Chrysler i USA var en mycket vanlig syn på vägarna under 1960- och 1970-talet, liksom Volkswagen typ 1 (skalbaggen), men också sportiga Porsche  911 fanns i flottan. Liksom Saab förstås.

Man kan också beskriva polisbilens utveckling i färger. Det började med svarta bilar, när polisen sköttes lokalt. När hela polisväsendet förstatligades 1965 blev det enhetlig svart och vit målning. 

1984 kom vit färg med blågul stripe längs sidorna. Fem år senare infördes blåvit lackering och sedan 2005 är det vitt med blågula fält som gäller, enligt en standard i Europa som kallas Battenburgmönster, får läsaren veta.

Volvo V90 Cross country.
Volvo V90 Cross country. Foto: Volvo

Enligt Volvo levererades de första bilarna till polisen redan 1929, då modellen PV651 kom. Fyra år senare bildades en statlig polis vid sidan av den lokala. Den statliga organisationen utrustades med 40 stycken uppdaterade bilar med beteckningen PV652.

Vid den tiden byggde Volvo även lastbilar och bussar som hade många komponenter gemensamma med bilarna. En version var piketbussen LV72 med så kallad arrestantkaross med galler i sidorutorna och fasta rödljus på taket. 

Den fick dock rykte om sig att vara svårstartad och ersattes senare med en åttacylindrig Packard, en modell som blev närmast legendarisk under namnet Svarta Maja, bovarnas skräck i Stockholm.

Polisen var tidigt ute med att testa ny teknik i bilarna. Redan 1938 utrustades två Volvo PV51 i Göteborg med telegrafi. Hela bagageutrymmet gick åt för att ge plats åt sändare, mottagare, omformare och ett stort blybatteri. Antennen gick över vindrutan och fortsatte över hela taket. Stockholm ville inte vara sämre – där fick tre PV54 tillstånd för telegrafi – och telefoni!

1943, mitt under brinnande krig, hade Stockholmspolisen 16 bilar med radio.

Volvo PV 544
Volvo PV 544

Ett år senare premiärvisade Volvo framtidsbilen PV444, som senare blev PV544. Det var modellen som lade grunden till Volvos framgångar även på export. Den slog också an hos polisen, som köpte in stora mängder. PV:n var het in i det sista. 1965, då modellen lades ner, köpte polisen in 124 bilar, varav elva med sportmotorn på 95 hästkrafter SAE.

Duetten, som var kombiversionen av PV, blev lika uppskattad, inte minst bland hundförare. Den fungerade till och med som piketvagn.

Parallellt med PV satsade polisen på den nyare modellen Volvo Amazon, som i polisutförande fick flera förbättringar.  De hade bland annat radialdäck i stället för diagonaldäck, splitterfri framruta och styvare dämpare. Volvo valde att införa flera av polisdetaljerna som standard, bland annat skivbromsar fram.

Sportversionen Volvo P1800 däremot föll inte polisen på läppen. Visst ville man ha ett gäng extra snabba bilar som komplement i flottan, men då var det Porsche som gällde, närmare bestämt modellen 912 och 911, som främst användes i trafikövervakning.

Med senare modeller i 200- och 700-serien liksom 800-serien blev Volvos polisbilar efterfrågade även på en rad exportmarknader – hela 32 länder har eller har haft Volvobilar i polistjänst. 

I dag är det V90 Cross country som polisen helst åker i.

Fredrik Nyblad författare till boken ”Volvos polisbilar”.
Fredrik Nyblad författare till boken ”Volvos polisbilar”. Foto: Privat

 

Boken ges ut på Trafiknostalgiska förlaget.

Tre snabba till författaren Fredrik Nyblad:

En hel bok om Volvos polisbilar? Vadan detta specialintresse? Har du sett dem från insidan någon gång...?

– Nej, jag har sluppit få åka med i ett låst baksäte. Däremot har jag fått chansen att köra flera historiska polisbilar i mitt arbete. Och det är väl där fascinationen finns, att polisbilar med sin speciella utrustning och rätt att kräva fri väg med blåljus är något ouppnåeligt för oss vanliga. Och det som är ouppnåeligt är ju ofta väldigt lockande.

 

Vilken är din favorit bland alla Volvos polisbilar?

– Den viktigaste är på flera sätt Volvo Amazon. Den svenska polisen ställde mängder med krav på utrustning och en del av det hamnade till slut även i de vanliga produktionsbilarna. Dessutom exporterades polisamazonen till en rad olika länder. 

– Men den är trots det inte min favorit, för det är ändå Volvo 240. Jag tillhör den generation som kunde se modellen som en konstant under hela vår uppväxt. 

– Trots att en polisbil i förlängningen är en del av statens våldsmonopol så ser den ju från 1981 års modell så otroligt snäll och glad ut, som en golden retriever ungefär. Sen är det också väldigt fascinerande att se hur 240 använts som polisbil i allt från Saudiarabien till USA.

 

Polisen köpte in de flesta Volvomodeller, dock inte P1800. Där valde polisen i stället Porsche 912 och 911. Vad säger du om det?

– Nej, inte den svenska polisen. Men den finska polisen fick en 1800S till skänks som användes i Tammerfors. Det var nog så att den svenska polisen ville ha något snabbare än 1800 och valet av 912 och 911 var inget unikt för Sverige. De har funnits i polistjänst ibland annat Nederländerna, Schweiz och Österrike.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.