Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Motor

Bilarnas utsläpp skapar ”akut” läge

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, håller med Trafikverket om att utsläppen från vägtrafiken minskar i alldeles för långsam takt.

– Läget börjar bli akut, nu krävs krafttag för att öka tempot i omställningen, säger han.

Trafikverkets senaste rapport om utsläppen från vägtrafiken visar att nedgången tappar kraft. I fjol blev nedgången endast två procent. Nya bilar blev till och med törstigare än året före. Nedgången behöver vara minst 8 procent för att klara riksdagens mål om en 70-procentig minskning till år 2030.

Svante Axelsson är bekymrad. För 1,5 år sedan fick han regeringens uppdrag att vara samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige. Jobbet innebär att tillsammans med företag, organisationer och andra aktörer hitta de bästa vägarna fram till fossilfrihet.

Under året kommer ett stort antal av branscherna i Sverige att ta fram fossilfria färdplaner för ökad konkurrenskraft inom ramen för arbetet i Fossilfritt Sverige. Redan i vår lämnas ett tiotal färdplaner över till statsministern.

Läs också: Grön diesel ger rekordlåga utsläpp

Svante Axelsson beskriver det som att Fossilfritt Sverige får fram ett ”Sverigepussel” som visar hur omställningen till ett av världens första fossilfria välfärdsländer i praktiken kan gå till.

När det gäller vägsektorn går omställningen för långsamt. Det borde den inte göra.

– Nej, vägtrafiken är egentligen en enkel sektor, i alla fall enklare än exempelvis jordbruk och cement. Vi har de tre benen i strategin: bränslebytet, elektrifieringen och en stadsplanering som minskar behovet av biltransporter, säger han.

Bränslebytet innebär skatteförändringar och att drivmedelsbolagen från den 1 juli måste uppfylla givna utsläppsminskningar för bensin och diesel. Det sker genom att blanda in förnybara komponenter, som etanol, fame och HVO. 

Tanken är att kraven gradvis ska skärpas, men det finns ännu inga fastställda nivåer bortom 2020. Inte heller vet bolagen om höginblandade biodrivmedel får fortsatt skattefrihet efter 2020. Det har skapat osäkerhet och fått till följd att investerarna inte vågar satsa på att bygga biodrivmedelsfabriker i Sverige.

– Här har uppenbarligen bränslebytet, som tydligt anger riktningen, inte fått önskvärd effekt ännu. Det förvånar mig något eftersom målet om 70 procents minskning till 2030 är en stark marknadssignal i sig. Jag har fört fram idén om att tidigarelägga en utvärdering och snabbare komma med konkreta nivåer för åren bortom 2020, säger Svante Axelsson.

Hur stora volymer är möjliga? Hur mycket behövs?

– Det finns en reell möjlighet att nå utsläppsmålen om vi får igång fyra, fem, kanske sex bioraffinaderier. Vi har betydande åkerarealer i marköverskott och vi har restprodukter kvar i våra skogar samt möjlighet att omprioritera användningen av skogsråvaran. Varför ska ett land som Sverige behöva importera 86 procent av biodrivmedlen?

– Jag ser enorma möjligheter till att vi växlar från att vara importör till att bli stor exportör.

– Men läget börjar bli akut, det är långa ledtider. Vi behöver både biodiesel och biobensin och vi måste komma igång nu för att få full effekt från 2027 och framåt.

Det är mycket stora investeringar?

– Ja, men här bör det finnas möjligheter att få hjälp från EIB, Europeiska investeringsbanken, som ju är en statlig bank som är till för att bära risk när samhällen ska byggas om. Sådana gillar vi ju i Sverige men banken används för lite. 

– Man kan också se det säkerhetspolitiskt, som ett sätt att trygga inhemsk energiförsörjning. I dag har vi stor oljeimport från Ryssland och vi har en helt annan försvarspolitik. Det kan också vara ett sätt att komma runt skattereglerna, men det får vi undersöka ytterligare.

– Jag ser framför mig en stark bioekonomisk utveckling med ökad förädling av råvarorna i Sverige. Vi får bioraffinaderier där förnybara bränslen bara är en av flera produkter i ett industriellt tänkande.

Vilka är dina erfarenheter så här långt? Är uppgiften du har tuffare än du trodde?

– Nej, tvärtom, jag har mött ett enormt positivt gensvar. Branscherna är verkligen på hugget, de ser ju också den kommersiella fördelen av att bli fossilfri. 

Hur då?

– De ser tydligt hur fossilfrihet kan ge dem ökad konkurrenskraft. Tänk dig vilken affärsidé med exempelvis fossilfritt stål och cement när stora delar av världen ropar efter klimatsmarta produkter.

Regeringen ger snart besked om hur miljözoner kan utformas. Stockholm står redo. Är zoner ett bra verktyg?

– Ja, det tycker jag. Det skapar frihet för kommuner att öka utfasningen av äldre bilar med stora negativa hälsoeffekter, men i en takt de själva tycker är bra. Det ska inte vara något tvång från statsmakterna, utan ett redskap för att förstärka effekterna av bonus malus, som ger stöd till elbilar, laddhybrider och gasbilar. Det ger en både psykologisk och praktisk effekt.

Andelen dieslar sjunker nu i snabb takt. Är det bra?

– Jag tror nu att världen har valt spår, de stora bolagen är helt inriktade på el. Och ju mer fokus vi får på elbilar, desto snabbare går utvecklingen mot hållbara lösningar, till exempel batterier.

Men vi har rekordförsäljning av nya bilar med vanliga motorer och som lever långt bortom 2030.

– Ja, vi måste just därför ha styrmedel som alla drar åt samma håll så att vi alla väljer de bilar som får bidrag – de nya miljöbilarna – men även om vi lyckas med denna transformation behövs det också stora mängder hållbara flytande biodrivmedel. 

– Inom Fossilfritt Sverige driver vi därför en utmaning mot företag att de som köper tjänstebilar bara ska köpa el, laddhybrid eller gasbil, säger Svante Axelsson.  

Läs också: Utsläppen i Europa vänder upp

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.