Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-02 02:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/bonusen-for-laddhybrider-riskerar-att-slopas/

Motor

Bonusen för laddhybrider riskerar att slopas

Foto: Lasse Swärd

Bonusfesten för laddbara bilar kan vara på väg att ta slut. Orsaken är att köparna väljer för få bensintörstiga bilar. I höst ska bonus-malus-systemet ses över.

– Jag tror att laddhybriderna kommer att strykas. Bara elbilar kommer att vara bonusberättigade, säger tjänstebilsexperten Ronny Svensson.

Bonus-malus-skattesystemet intro­ducerades sommaren 2018. Då stod andelen bonusberättigade bilar för mindre än tio procent av personbilsmarknaden. Sedan dess har försäljningen mer än tredubblats. Under de två första månaderna år 2020 står laddbara bilar för 27 procent av försäljningen. Nästa år räknar branschen med att 40 procent av bilförsäljningen är laddbar.

Positivt för miljön, men utvecklingen ger finansdepartementet huvudvärk.

När man sjösatte systemet var tanken att det skulle vara självfinansierat. Skatteintaget i form av bilskatter skulle vara på samma nivå som tidigare. Bonusutbetalningarna – 60.000 kronor för varje elbil och något mindre för laddhybriderna – skulle i sin helhet kompenseras av den så kallade malusskatten, en extra hög skatt på i princip alla bensin- och dieseldrivna bilar under de tre första åren efter nyregistrering.

Ekvationen gav då inte finansdepartementet några problem. Systemet var från början överfinansierat. Under budgetåret 2018/2019 (juli 2018-juni 2019) kostade bonusutbetalningarna för alla elbilar och laddhybrider – samt en rännil gasbilar – statskassan 1,3 miljarder kronor. Men intäkterna från malusskatten översteg bonusutbetalningen.

Totalt tog staten in 14,8 miljarder kronor i fordonsskatt under budgetåret 2018/2019.

Men den höga försäljningen av laddbara bilar urholkar skatteintäkterna. Hur stort hål i statskassan det kan bli verkar ingen exakt veta i dag.

– Statistik avseende nyregistreringar för 2020 visar så här långt på en kraftig ökning gällande andelen laddbara bilar. Håller denna trend i sig kommer detta påtagligt påverka balansen mellan bonus och malus då det innebär såväl höjda kostnader för klimatbonus som sänkta intäkter av malus. Vi har emellertid inte gjort några beräkningar på hur det kan komma att slå, säger Jonny Geidne, utredningsansvarig på Transportstyrelsen.

På finansdepartementet är man förmodligen mycket väl medveten om vartåt det barkar. Men man framhåller också att övergången till den strängare WLTP-körcykeln betydde mer för koldioxidutsläppen än beräknat.

Det innebär konkret att en diesel- eller bensinbil kunde bli 20 procent dyrare att skatta på år efter årsskiftet eftersom bränsleförbrukningen med det nya systemet ökade på papperet

Men vad det betyder för det samlade skatteuttaget kan inte Regeringskansliet svara på.

– Vi håller på med en översyn och den är inte klar än, säger Johan Ekström på Regeringskansliet.

Läs mer: Viktigt att hålla koll på elbilarnas förbrukning

Men att 40 procent laddbara bilar år 2021 skulle kunna kompenseras av malusskatter på den nivå vi har i dag är en omöjlighet.

Det är inte bara finansieringen av bonus-malus-systemet som ska upp på bordet. De begagnade bonusbilarna har hittills visats sig vara mer eftertraktade i Norge än i Sverige, vilket har medfört att de till stor del har exporterats när kommer ut på begagnatmarknaden. Det innebär att omställningen till ett elektrifierat bilsamhälle tar längre tid för Sverige, och att kostnaderna ökar.

Hur regeringen löser den problematiken återstår att se. Ett temporärt exportförbud under ett visst antal år skulle kunna vara en lösning, men strider mot den grundläggande principen om fri handel.

En annan tänkbar lösning kan vara en uppdelning på bonusen så att den betalas ut under flera år, i likhet med malusskatten.

Regeringen skulle också kunna göra det mer attraktivt att äga en äldre elbil. I dag riktar sig alla styrmedel till nybilsköparna. Staten medger generösa förmånsskatterabatter till tjänstebilsförare och miljöbonus till nybilsköparna. Den som ska köpa en begagnad elbil lämnas däremot i fred – inga styrmedel, inga klappar på axeln. I grannlandet Norge upplåts både bussfiler och parkeringsytor i städerna för alla elbilar, nya såväl som begagnade.

Ronny Svensson gissar också att malussystemet kan fördelas på fler år än de tre år som gäller i dag.

– Vi har ett problem för företag som ska köpa transportbilar i dag. De kan kosta mer än 15.000 kronor per år i malusskatt.

Det skulle innebära en dramatisk kostnad för många företag. Men det finns en väg framåt.

– En lösning som jag tror finansdepartementets utredare tittar på är att fördela malusskatten på fem år utan att ändra den totala malusskatten. Då skulle skattekostnaden per år bli lägre för nybilsköparen. Dessutom skulle man göra det mindre attraktivt att importera tre år gamla malusbilar från utlandet, säger Ronny Svensson.

Läs fler motornyheter här

 

Ämnen i artikeln

Elbil
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt