Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 05:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/darfor-ar-dieseln-sa-mycket-dyrare-an-bensinen/

Motor

Därför är dieseln så mycket dyrare än bensinen

Den förnybara dieseln HVO100 är över en krona dyrare per liter än vanlig diesel. Nu sjunker efterfrågan.
Den förnybara dieseln HVO100 är över en krona dyrare per liter än vanlig diesel. Nu sjunker efterfrågan. Foto: Lasse Swärd

15:46 kronor per liter för vanlig diesel och 16:51 för helt förnybar diesel, men ”bara” 14:31 kronor för bensin.

Varför är det så stor prisskillnad? 

– Det handlar om konjunktur, men också om mer lätta oljor från USA och mindre mängd tunga oljor från bland annat Iran, förklarar Ulf Svahn, vd för SPBI.

Lasse Swärd
Rätta artikel

Många läsare hör av sig med frågor kring bränslepriserna. Efter ett år av tämligen god följsamhet mellan bensin och diesel började avståndet öka i september. 

I mitten av oktober var literpriset för diesel drygt 80 öre över bensinpriset. Nu skiljer det hela 1:15 kronor per liter.

– Vi är nu i ett läge där Sverige har det högsta dieselpriset i EU. Jag kan inte minnas att det varit så tidigare, säger vd Ulf Svahn på branschföreningen SPBI, Svenska petroleum och biodrivmedelinstitutet.

Går man tillbaka till år 2010 visar utvecklingen i huvudsak två bilder: följsamhet eller att bensinen ligger en bit över diesel i pris. 

Nu är förhållandet det omvända – med en gradvis ökning av avståndet. 

Hos Preem skiljer det 1:15 kronor mellan 95-oktanig bensin och dieseln av typ Evolution som har en hög inblandning av bland annat förnybar tallolja.

Ännu större blir avståndet till HVO100, som är en helt förnybar dieselkvalitet och som har växt mycket kraftigt de senaste åren.

Literpriset för HVO100 är nu uppe i 16:51 kronor, nittio öre över Evolution diesel. Jämfört med bensin är skillnaden hela 2:20 kronor.

Det har gjort att volymerna sedan halvårsskiftet vissa perioder minskat, enligt Trafikverket.

– Detta hänger sannolikt ihop med det ökade priset på HVO100 i förhållande till diesel, skriver Trafikverket i Klimatbarometern.

Om försäljningen av diesel med höga andelar förnybart fortsätter att falla och ersätts med billigare diesel med högre andel fossilt innebär det ökade utsläpp av fossil koldioxid från trafiken. 

HVO som låginbladning och HVO100 plus biokomponenten Fame har hittills bidragit till betydande utsläppsminskningar i trafiken. Biodiesel står för hela 85 procent av biodrivmedelsanvändningen inom vägtrafiken, enligt Trafikverket

Läs mer: Så påverkas världsekonomin av oljepriset

Vad driver utvecklingen?

Ulf Svahn ser flera samverkande faktorer:

– I grunden har vi ett världsmarknadspris på diesel som nu ligger cirka en krona över bensinen. En förklaring är en god global  konjunktur, som skapar behov av transporter, säger han.

Sanktionerna mot Iran spelar också in, liksom kaoset i Venezuela och Saudiarabiens beslut att dra ner på produktionen, samtliga är producenter av tyngre oljor, förklarar han.

– Den produktion av råolja som ökat den sista tiden är den amerikanska skifferoljan, som är lätt i sin sammansättning. 

– Alla råoljor som försvunnit från marknaden är tyngre så hela råoljekomplexet har förskjutits mot bensin.

– Och där finns inga marginaler längre, det finns nog inget raffinaderi som tjänar pengar på bensinen i dag, säger Ulf Svahn,

Ovanpå på detta har Sverige en renare dieselkvalitet, MK1, som är dyrare än standarddieseln MK3.

Sverige har också den högsta inblandningen av förnybara komponenter i diesel än övriga världen, cirka 21 procent.

– Bioråvarorna är dyrare än de fossila. Med reduktionsplikten från den 1 juli är det full skatt på allt som blandas i och det gör det extra kännbart, säger Ulf Svahn.

Andréa Haag är hållbarhetsdirektör på OKQ8. På frågan om dieselpriset kan falla tillbaka säger hon:

– Jag vågar inte sia om dieseln blir billigare. Drivmedelspriserna styrs av geopolitiska faktorer, dollar och årliga svängningar utöver mer fasta parametrar som skatter och biokvoter, säger hon.

Mer läsning:

Här är en summering av klimateffekterna av olika biodrivmedel 2017 

Och här en bakgrund till de svåra problemen med råvaror som PFAD och palmolja. 

Läs om miljöprofessor Pål Börjessons syn på biodrivmedel och hur han ser på möjligheterna att framställa mer HVO: