Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/framtiden-redan-har-laddhybrid-med-vatgas/

Motor

Framtiden redan här - laddhybrid med vätgas

Mercedes GLC. Foto: Mikael Stjerna

Det här är så mycket framtid du kan tänka dig. Men den Mercedes GLC vi kör tillverkas­ redan och vi provkör bilen i helt vanlig trafik i Stuttgart. 

Till det yttre är det inget som avslöjar det ytterst avancerade innehållet.

Rätta artikel

Den känns precis som en vanlig elbil att köra. Elmotorn går tyst och bjuder på elmotorns typiskt starka vridmoment. GLC-kupén är som vanligt rymlig och bagageutrymmet lastvilligt.

Men jämfört med en vanlig elbil har den en stor fördel. Batteriet blir nämligen sällan­ tomt. Jag kan köra över 50 mil innan jag behöver fylla på. Och då kommer vi till det verkligt fina i kråksången. Jag måste inte köra av från vägen, snoka upp en laddstation i ett köpcentrum, och kanske mötas av en Renault Zoe som står och laddar i en halvtimme till.

Provbilen har nämligen en bränslecell under motorhuven och två rymliga­ vätgastankar under baksätet. Tankningen av vätgas tar tre minuter, sedan har jag fyllt på 4,4 kilo vätgas. Det räcker för att bränslecellen ska kunna producera el till batteriet som duger till ytterligare 47 mil körning.

Sim-sala-bim: Elbilen har blivit långreseduglig.

Provbilen har en bränslecell under motorhuven och två rymliga­ vätgastankar under baksätet. Foto: Mikael Stjerna.

Räckvidddsångesten är som bortblåst, men ersätts förstås av en vätgastankningsångest.­ Någon infrastruktur med vätgasmackar finns nämligen ännu inte, men om det går som vätgasförespråkarna hoppas är det bara en tidsfråga innan nätet är väl utbyggt.

GLC F-Cell, som bilen kallas, visar hur långt ­utvecklingen med bränsleceller kommit. Det har skett i skuggan av batteribilen. För tjugo år sedan fyllde bränslecellstacken lastutrymmet i en mindre skåpbil. I dag får man plats med den under huven på en vanlig GLC och kan till och med utnyttja samma motorfästen. Mercedes har också kunnat pressa kostnaderna genom att minska mängden platina med 90 procent. 

En av baksidorna med vätgas­drift är att energieffektiviteten är lägre jämfört med nätladdad eldrift. Att använda el för att tillverka vätgas för att via en bränslecell återgå till el ger systemförluster. 

Det är här lösningen med laddhybrid kommer till sin rätt. Provbilen har samma batteri som laddhybriden GLC 350 e. En nettokapacitet på 9,3 kWh ger en räckvidd på tre-fyra mil i verklig trafik. Det räcker för de flesta av mina kortkörningar i vardagstrafik. Statistiken visar att flertalet bilister kör mindre än tre mil per dag, och därmed blir merparten av körsträckan nätladdad. På längre turer tar vätgasen vid. Toppfarten är begränsad till 160 km/tim.

Tekniken kommer runt nackdelen som dagens laddhybrider dras med, att de är beroende av bensin eller diesel när elen i batteriet tar slut. Mercedes GLC F-Cell drivs aldrig av något annat än elmotorn. Det enda som varierar är källan till elkraften. Och det enda som kommer ut ur avgasröret är vattenånga. 

Miljöegenskaperna hos vätgasen beror på hur den framställs. Produceras vätgas med elkraft som framställs i kolkraftverk är självklart miljö­nyttan diskutabel. (Det gäller även för eldrift med nätladdning). I bästa fall görs vätgas­ av förnybara energikällor, som till exempel solenergi. 

Mercedes GLC F-Cell ska i ett första skede säljas till utvalda kunder i Japan och Tyskland, de länder där infrastrukturen för vätgas har kommit längst.

I Japan satsas det stort på vätgasdrift inför OS i Tokyo 2020. Motsvarade satsningar planeras i Kina inför vinter-OS 2022. 

Läs också: Vad lönar sig i längden – elbil eller bensinbil? 

Läs också: Så fungerar elbilen 

Läs också: Ford återlanserar etanolbilar i Sverige 

Ämnen i den här artikeln:

Biltester
Elbil
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Mikael Stjerna

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt