Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 18:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/i-backspegeln-kantstenens-intag-pa-de-svenska-vagarna/

Motor

I backspegeln: Kantstenens intåg på de svenska vägarna

Norrtäljevägen 1959, läser vi på bildens baksida. Den är tagen norr­ifrån och avfarten mot Ulriksdal ses på höger hand. Foto: Tore Falk

Den 9 september 1959 stämplades fotografiet här ovan och sorterades in i vårt arkiv. Den tillhörande artikeln behandlade dock vare sig bilmodeller, tips inför bilsemestern eller vänstertrafikens förträfflighet som man kanske kan önska. Nej, den handlade om något så spännande som kantsten..

Vid tidpunkten hade man längs svenska vägar börjat montera kantsten gjord av asfalt. Strängar av materialet tillverkades och lades ut på vägbanan av en maskin varpå de förseddes med vita markeringar.

På bilden ser vi en någorlunda välbekant vy för dagens resande i Stockholms norra regioner. Det är vägavsnittet mellan Bergshamra och Mörby som förses med tidigare nämnda kantsten. Bilden är tagen norrifrån och avfarten mot Ulriksdal ses på höger hand.

Vägsträckan utgör i dag en bit av E18 även om vi på bildens baksida finner ämnesordet ”E3”, ett namn som vägen fick under 1970-talet. De tidigare namnen ”landsväg 275” och ”riksväg 76” ses överstrukna på baksidan.

Bilar i detta utförande går i dag för fantasi­summor.

Nog talat om sten och asfalt. På bilden ses en tidstypisk bilflora med en förmodligen glad ägare till en Volvo PV i förgrunden. Serien 544 hade året innan ersatt 444 med rötter från mitten av 1940-talet. Märkena Opel och Chevrolet finns även de representerade liksom två ”folkabussar”, som de populärt kallas. Typ 2 är det officiella och betydligt torrare modellnamnet.

Den ena tycks ha varit i kontakt med en lastkaj någonstans, med en buckla i fronten som resultat. Den andra har en påkostad lackering och kör i tjänst för ett tvätteri. Båda bussarna hör till tidiga årgångar med små bakljus, liten bakruta, kylflänsar i karossidan samt med karakteristiskt delad vindruta. Bilar i detta utförande går i dag för fantasi­summor.

Foto: Tore Falk

Ämnen i artikeln

Biltrafik
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt