Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 21:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/laddhybriderna-som-levererar/

Motor

Laddhybriderna som levererar

Foto: Patrik Lindgren

2020 spåddes bli elbilarnas år, men det har också blivit laddhybridernas. Marknaden har översvämmats med många nya laddbara bilmodeller. Vissa bra, några dåliga några väldigt bra. Men hur långt kommer de på el? Vi har testat hur långt tolv nya laddhybrider når – i verkligheten.

Den laddbara bilen har tagit bilmarknaden med storm. Hittills i år står de laddbara bilarna för 28 procent av nybilsmarknaden. Men det är inte elbilar som dominerar den laddbara kakan. Det är laddhybriden som står för 60 procent av alla sålda laddbara bilar och det är inte svårt att förstå varför. Laddhybriden är både el-ekonomisk citybil och milslukare på långresan.

Ekonomin är inte längre ett hinder då miljöbonusen vid nybilsköp sänker priset till en nivå som gör att den laddbara bilen kan räknas hem av de flesta ägare som har möjlighet att ladda bilen hemma.

Mest imponerar Mercedes A 250e som tar sig 6,8 mil innan elen är slut.

I år har vi sett ett stort antal nya laddhybridmodeller äntra marknaden och några äldre har uppdaterats och förbättrats. I flera fall har batteriernas kapacitet ökat, vilket ska göra det möjligt att köra längre sträckor på el. Större batterier innebär mer möjlig körning på el, det vill säga längre räckvidd utan utsläpp från avgasrören.

Vår testslinga består av lite stadstrafik men framför allt av 70- och 80-vägar med en del landsvägskörning. Vi kör vad man kallar för normal körning och håller hastighetsbegränsningarna. De räckviddsvärden som våra testkörningar genererar kan utan problem återupprepas av andra förare utan att ”köra och tänka snålt”. På alla bilar som körs på testslingan är exempelvis klimatanläggningen inställd på 20 grader men ingen stolsvärme används.

Mest imponerar Mercedes A 250e som tar sig 6,8 mil innan elen är slut. Den lilla Mercedesen har fått ett stort batteri som gör att den kommer väldigt nära den av tillverkaren angivna räckviddssiffran på 7,1 mil. Även Volkswagen-kusinerna Skoda Superb iV och Volkswagen Passat GTE kommer nära den angivna räckvidden.

Största besvikelserna levereras av Peugeots två laddhybridmodeller 3008 Plug in-Hybrid och 508 Plug in-Hybrid. Ingen lyckas ta sig över fyra mil på el, trots att angiven räckvidd är 5,9 respektive 5,2 mil.

Den goda ekonomin gör att bilarna är attraktiva på begagnatmarknaden. Laddhybriden är därför lönsam både för första ägaren och för andra ägaren.

Läs mer: Laddhybrider för 3.000 i månaden

Den elektriska räckvidden är av stor vikt för laddhybridens totalekonomi. Grunden är att du måste kunna köra en ganska stor andel på billig el för att laddhybriden ska löna sig. I dag kostar 1 kilowattimme omkring 1,50 kronor och förbrukningen för de flesta laddhybrider ligger på 1,3–2,0 kilowattimmar per mil. Det betyder att ”bränslekostnaden” ligger på två–tre kronor per mil. Det kan jämföras med bensindrift, som normalt kostar runt 10–13 kronor per mil. Dessutom är bilskatten för laddhybriden lägre, bara 360 kronor per år.

Den goda ekonomin gör att bilarna är attraktiva på begagnatmarknaden. Laddhybriden är därför lönsam både för första ägaren och för andra ägaren. Men den är inte lönsam för alla. Förutom laddmöjlighet krävs en bra körmix. Den som gör många långkörningar bör välja en bil med låg förbrukning utan laddning med kabel. Det kan exempel vara en dieseldriven bil. Men eftersom laddhybriderna är relativt snåla även på landsväg krävs det långa körsträckor utan laddning för att ekonomin ska väga över till dieselbilen. Man bör i runda tal närma sig 4 000 mil per år i total körsträcka för att ekonomikalkylen ska väga över till dieselbilens fördel.

 

Här kan du läsa mer om motor 

Ämnen i artikeln

Elbil
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt