Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-22 20:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/lasse-sward-mest-kontroversiella-punkten-ar-forbudet-att-salja-nya-bensin-och-dieselbilar-2030/

Motor

Lasse Swärd: Mest kontroversiella punkten är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar 2030

Foto: Nicklas Thegerström

Sverige kan inte som ensamt EU-land förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar, kommenterar DN:s Motors Lasse Swärd den föreslagna uppgörelsen mellan S, MP, L och C. 

Lasse Swärd
Rätta artikel

Förbud för att sälja nya bensin- och dieselbilar från år 2030, gradvis ökad bioinblandning, enklare regler för fordonsskatten bonus malus och utbyggd infrastruktur för laddning och tankning av gröna bränslen.

Så vill de fyra partierna S, MP, L och C skynda på omställningen i transportsektorn, enligt två av de 73 punkterna i den gemensamma överenskommelsen.

Den mest kontroversiella punkten är förbud för att sälja nya bensin- och dieselbilar 2030. Det är bara elva år dit. Elbilar pratas det mycket om, men försäljningen går fortfarande mycket trögt. Andelen rena elbilar var endast två procent i fjol.

Sverige kan inte som ensamt EU-land förbjuda försäljning av nya bilar. En utredning tillsätts under året med uppgift att se över vilka vägar Sverige kan gå efter godkännande från EU-kommissionen. Regeringen ska jobba för ett motsvarande förbud i hela EU.

Ett problem är definitionen, vilka bilar som ska omfattas

Flera andra länder har liknande planer på förbud. Men svårigheterna är betydande.

Ett problem är definitionen, vilka bilar som ska omfattas. Här står att det gäller ”bensin och dieselbilar”. Ska tolkningen göras strikt innebär det totalstopp för alla bilar med förbränningsmotorer eftersom de i grunden är gjorda för bensin eller diesel. Det gäller även gasbilar som är extra gynnade i bonus malus, den nya fordonsskatten som började gälla 1 juli 2018. Gas- och etanolbilar är anpassade för respektive bränsle, men går också att tanka med bensin.

Hur ska en dieselbil bedömas som redan i dag kan tankas med 100 procent förnybart bränsle (HVO100)? Enligt Energimyndigheten minskar HVO100 utsläppen av klimatgaser med uppemot 90 procent.

Förbud också där?

Hur ska laddhybrider definieras? Även de gynnas i bonus malus. De drivs av bensin (och enstaka modeller med diesel) när elen tar slut, och det gör den efter bara några få mil.

Ska också dessa bilar, som anses så viktiga i övergången, förbjudas?

Positivt är punkten om att bygga ut infrastrukturen för laddning och för fossilfria drivmedel. Och att det kommer besked om hur skärpningarna i reduktionsplikten blir efter 2020, det är något som bränslebolagen och aktörer som vill investera i gröna drivmedel länge efterfrågat.

Utsläppen från transportsektorn ska ned med 70 procent till senast år 2030 jämfört med år 2010. För att klara det behövs stora mängder biodrivmedel och att försäljningen av elbilar tar ordentlig fart.

Det finns också en punkt om att förstärka och förenkla bonus malus. En översyn är välkommen. Nuvarande system innehåller flera svagheter. Det tar exempelvis ingen hänsyn till att dieslar kan tankas med 100 procent förnybart, medan gasbilar gynnas utan krav på hur de tankas. Inte heller för laddhybrider finns krav på i vilken omfattning de körs på el.

I dag får rena elbilar som har batteri eller bränsleceller och vätgas 60.000 kronor i fast bonus. Kanske beloppet höjs. Centern har tidigare föreslagit 100.000 kronor.

För laddhybrider gäller i dag rörlig bonus kopplad till utsläppen av koldioxid – ju lägre utsläpp, desto högre bonus. Gasbilar har en fast bonus på 10.000 kronor.