Bakgrunden var bonus malus som började gälla den 1 juli. De flesta avgasbilar fick då höjd eller kraftigt höjd skatt (malus) så det gällde att få in dem i registret senast den 30 juni.

I december i år finns risk för ännu en konstlad rush. Den 1 januari slår den nya körcykeln WLTP igenom med full kraft. Den ger de flesta bilar högre förbrukning än i den gamla körcykeln, i regel 20-25 procent.   

Med högre förbrukning följer högre utsläpp – och ännu högre malus för en rad bilar.  

Detta får effekt även på flera laddhybrider som i dag får bonus. Volvo Car Sverige ligger illa till med sina modeller eftersom de redan är så nära taket på 60 gram koldioxid/kilometer. Den 1 januari hamnar de över gränsen – och förlorar därmed all bonus, om regeringen inte gör några justeringar. 

En översyn pågår inom regeringskansliet. Tjänstemän har enligt uppgift sagt sitt, men industripolitiskt verkar det vara känsligt värre.

I veckan skrev Volvos Sverigechef Kristian Elvefors därför ett debattinlägg i Dagens Industri med budskapet: låt oss behålla bonusen! Den behövs för omställningen. Skjut gärna upp översynen till år 2022!

Det sista argumentet rör en av punkterna i januariöverenskommelsen. Den säger att bonus malus ska förenklas och skärpas den 1 januari 2021. 

Om regeringen väljer att släppa igenom den första höjningen vid årsskiftet väntar en ny rush nu i december. Och ett år senare ännu en. Det skapar en ryckig osäkerhet som får företag att tveka om vilken typ av bilar de ska satsa på. Det talar för ett mer samlat grepp vid ett enda tillfälle.  

När det sker bör bonustaket pressas tillbaka till 50 gram/km, helst ännu lägre. Att gränsen i stället höjdes med tio gram i bonus malus måste ha varit en ren eftergift till Volvo.