Lasse Swärd: Sotdöden för etanol helt väntad

I januari 2008 var försäljningen tiofalt högre – 11.963 kubikmeter. Då fanns 77.000 etanolbilar. Det motsvarade 155 liter E85 per bil. Av det kan man dra slutsatsen att i stort sett alla tankade etanol, inte bensin.

I januari i år var motsvarande mängd 5(!) liter E85 per bil! Det betyder att praktiskt taget alla körde på fossil bensin.

Etanolbranschen har i flera utspel ondgjort sig över utvecklingen. Den skyller på EU i Bryssel och på politiker i Stockholm som höjt skatten och därmed skyndat på uttorkningen.

Andra har villigt anslutit sig med krokodiltårar; Hur kan man ta död på något så fint som E85?

Snarare är det så att vi ser slutet på en satsning som var fundamentalt fel redan från start. Det var fel med en tvingande pumplag, den låste in marknaden vid ett enda bränsle och höll tillbaka alternativ som biogas och metanol. Det blev dubbelfel när detta enda bränsle fortsatte att göras av livsmedelsgrödor som exempelvis vete, en råvara som med sitt låga energiinnehåll kräver väldiga odlingsarealer för att tillgodose etanolbilarnas törst.

Det är inte hållbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, slog forskare fast i en rapport till trafikutskottet redan 2008.

Det blev trippelfel när tillverkarna tvingades bygga om bilarna för att klara etanolen och än värre när de krävde av bilägarna att göra tätare service än vanligt.

Parallellt med denna nedåtspiral växte ett helt annat biobränsle fram, gjort av hållbara råvaror, som tallolja. Det kallas HVO, en syntetisk diesel som kan blandas fritt i vanlig diesel och som varken kräver särskilda pumpar eller anpassade bilar.

I dag är HVO det överlägset största gröna biodrivmedlet med det högsta reduktionsvärdet av koldioxid. Det har slagit igenom utan politiskt tvång. Och råvaran finns i skogen, inte på tallriken.