Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Motor

Nya mätvärden ska göra lastbilarna bränslesnålare

Från nästa år, 2019, ska också tunga fordons koldioxidutsläpp mätas. Det väntas EU-kommissionen föreslå nu i maj. De svenska lastbilstillverkarna Scania och Volvo välkomnar förslaget.

Lastbilar är inga standardprodukter som personbilar. Det är stor skillnad. En lastbil beställs av åkare för specifika uppdrag. Det betyder att hytt, chassi, antal axlar, motor, växellåda, bakväxel, påbyggnad med mera är unikt för varje lastbil. Det finns tusentals konfigurationer enligt lastbilstillverkarna.

Så hur ska man mäta?

Lars Mårtensson, miljö- och in­novationschef hos Volvo Lastvagnar, svarar:

– Man kommer bara att räkna på fossila bränslen som diesel och gas.

Till att börja med kommer man att räkna på lastbilarnas utsläppsvärden medan påbyggnader, som skåp, tank, bankar för timmer och så vidare, samt släpfordon kommer att standardberäknas.

– Det här är första gången det kommer att finnas ett oberoende sätt att mäta och simulera utsläpp från tunga fordon, fortsätter Lars Mårtensson och tillägger:

– Vi tror det är bra. Det kommer att användas som vägledning. Men mätvärdet behöver sättas i ett sammanhang beroende av transportuppdraget.

Han berättar att för lastbilsköparna utgör bränsle en tredjedel av kostnaderna. Det är mycket pengar som förbränns …

Tanken hos EU är att när mätvärden finns i Vectosystemet, där allt ska lagras, så kommer åkare kunna välja bort bränsletörstiga fordon. Varje nytt fordon får ett Vectovärde som inkluderar förbrukning per 100 kilometer, förbrukning per tonkilometer och koldioxidutsläpp.

Den europeiska branschorganisationen för fordonstillverkarna, ACEA, förutspår att koldioxidutsläppen från tunga lastbilar i genomsnitt kommer minska med 16 procent från 2019 till 2030.

Hos Volvo är optimismen stor om att det går att fortsätta göra lastbilarna bränsleeffektivare.

– Det finns en potential att spara bränsle. Det genom en kombination av olika tekniker, säger Lars Mårtensson.

Han ger några exempel: bättre aerodynamik kan spara uppemot tio procent och däck med lägre rullmotstånd ger också en betydande besparing.

– Det finns mycket man kan göra som inte kommer att omfattas av någon lagstiftning.

– Det här är komplext; det är bara början.

För Volvo och andra lastbilstillverkare har bättre energieffektivitet länge varit ett mål. Volvo räknar med en 20-procentig minskning från 1991.

Till att börja med kommer EU-kommissionens förslag bara att omfatta lastbilar med fyra eller sex hjul och med drivning på två av dessa (4x2, 6x2) men från 2020 ska också 6x4 och 8x4 inkluderas. Dessutom bussar.

Noterbart är att alternativa bränslen och eldrivna lastbilar inte ingår i det kommande förslaget.

Förutom sådana lösningar är bättre förarträning, konvojkörning med täta avstånd mellan ekipagen, längre och tyngre ekipage samt smartare logistik ytterligare exempel på möjligheter att spara bränsle och därmed minska de skadliga utsläppen.

Lars Mårtensson uppger att Volvo ser goda möjligheter för batteri­eldrivna lastbilar för distribution och LNG (flytande gas) och hybridmaskineri för fjärrtrafikfordon.

Så vad ska allt det här leda till? Genomsnittsvärden som för personbilar?

Lars Mårtensson tror att det på sikt blir gränsvärden för förbrukningen.

Men hur det färdiga förslaget blir är svårt att veta i dag.

– Vi vet inte vad det blir förrän i slutet av månaden.

Fakta.Förbränning och utsläpp.

Förbränning av fossila bränslen som diesel, naturgas och bensin ökar den globala uppvärmningen.

Förbränning av ett kilo diesel ger tre kilo koldioxid i utsläpp.

När DN i fjol körde Scania S730 med en 16,4 liter stor V8-motor med 730 hästkrafter i en treaxlig lastbil med ett fyraxligt släp med 63 tons bruttovikt gick det åt 5,5 liter diesel per mil.

Enligt branschorganisationen ACEA svarar lastbilar för en femtedel av EU:s koldioxidutsläpp, men 70 procent av landtransporterna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.