Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 19:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/ornmodell-foregangare-till-dagens-populara-suvar/

Motor

Örnmodell föregångare till dagens populära suvar

Bild 1 av 2 AMC Eagle SX/4 var tydligen välkommen i skidbacken. Modellen byggde på märkeskollegan Spirit Liftback. Fyrhjulsdriften kom till AMC i och med köpet av Jeep 1970. Bild från säljbroschyr.
Foto: AMC
Bild 2 av 2 Uppslag från säljbroschyr. Kombi med bristande utrymme erbjöds, liksom sedan med två eller fyra dörrar. Den förstnämnda gick att få med targabåge.

American Motors, AMC, var en underdog i bilens USA när det begav sig, omringad av de stora tre: General Motors, Ford och Chrysler. För Europas del blev – med facit i hand – AMC-modellen Eagle en föregångare med nästan tjugo års marginal.

Rätta artikel

Genom att erbjuda personbilens komfort och terrängbilens framkomlighet pekade Eagle fram mot dagens populäraste segment, suven. I alla fall på nordligare breddgrader på den här sidan pölen.

Visst kunde vi européer välja den samtida Matra/Simca/Talbot Rancho, men det var blott en hottad Simca 1100. Utseendet lovade mycket med galler för strålkastarna och takreling. Men någon bil för annat än slät asfalt var den inte, tvåhjulsdriven som modellen var.

Teknikens Värld provkörde AMC Eagle vintern 1981. Modellen var då faktiskt den enda amerikanska personbil du kunde köpa hos en återförsäljare som årsmodell 1982. Sin inkopplingsbara fyrhjulsdrift till trots så var det i grunden ”bara” en personbil. Några diffspärrar eller lågväxlar fanns inte, men tillgången till hög markfrigång gav den fullt tillräcklig framkomlighet för de flesta.

Trots att ”Örnen” var utrustad med sommardäck tog sig tidningens provkörare Dag E Hogsten fram över såväl isfläckar som genom snödrivor utan problem.

Konceptet må ha varit nytt men karossformen kändes igen från 1969 års Hornet och tekniskt sett var det en jänkare av den gamla skolan. Stel bakaxel och bladfjädrar samt en motor i gjutjärn som trots ”endast” sex cylindrar slurpade i sig bensin som en vinkelåtta: 1,5 liter per mil på motorväg och 2,2 i stadstrafik.

Motorn var på 4,3 liter och gav 116 hästkrafter, samtidigt som den var tvingad att släpa på 1,7 ton bil.

Även instrumenteringen gick i god jänkeanda, med fuskträ och utspridda reglage. Men automatväxelväljaren satt på golvet.

Ur praktisk synpunkt var den dock klart på efterkälken i jämförelse med folkhemsfavoriten Volvo 245. Utrymmesmässigt framstod Eagle närmast som ett skämt, passagerarna i baksätet hade det lika trångt som väskorna i skuffen. Så någon kompetens som flyttfågel hade ”Örnen” verkligen inte.

Kanske var det lika bra att slå till på systermodellen SX/4, fyrhjulsdriven men med coupékaross. Även den en föregångare till ett nutida segment, då den sedermera kom att ”låna ut” sitt modellnamn till Suzuki, som dock skriver SX4 utan /.