Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 12:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/professor-darfor-ar-det-sa-svart-att-minska-bilresandet/

Motor

Professor: Därför är det så svårt att minska bilresandet

Foto: Claudio Bresciani/TT

Hur ska utsläppen från vägtrafiken minska? Mindre bilkörning? Färre bilar? Miljözoner?

Maria Börjesson, professor vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är kritisk till miljözoner och tror inte på någon snabb minskning av biltrafiken. Antalet bilar fortsätter att öka.

– Hushållen har aldrig haft så många bilar som i dag och det finns inget stöd för att det ska förändras, säger hon

Rätta artikel

Vi reser allt mer med bil och allt fler transporter av varor sker med bilar och lastbilar. För professor Maria Börjesson kommer det påståendet inte som någon överraskning. 

Varför ökar resandet med bil och transporter med lastbil?

– Det är av två skäl. Det ena är att vi blir rikare, så vi har mer pengar att lägga på transporter. Det andra är att den ekonomi vi lever i är allt mer specialiserad. Det gäller både vår konsumtion och vår arbetsmarknad. Vi behöver matcha ihop arbetstagare och arbetsplats. Konsumtionen är också specialiserad, vi går inte bara till den närmsta lekplatsen eller affären.

Och det har att göra med att vi har råd att vara mer specialiserade, eller?

– Det är som en cirkel. Eftersom vi blir allt mer specialiserade, det gör oss också rika. Det är nyckeln till att vi kan ha en så hög produktivitet. Det är som en självförstärkande cirkel, som har hållit på i ett par hundra år. 

Hur tycker du att vi ska minska bilresandet, om det är en målsättning? Kan du nämna tre saker som faktiskt skulle minska vårt bilkörande?

– Det ena är att bo tätare i flerfamiljshus, det skulle minska bilåkandet. Och det behöver inte bara vara i centrala Stockholm, det kan vara i tätorter i hela Sverige. Jag säger inte att vi ska göra det, för många vill bo i villa. Men det skulle minska bilresandet.

– Det andra är att jag tror att vi ska se över reglerna för förmånsbeskattning. I dag är det ett sätt att ge skattelättnader till just bilresande. 

– Att ta bort reseavdragen skulle vara ett tredje sätt att minska bilresandet. Jag har sett en studie som visar att de som tar ut mest av avdraget är de som bor i Uppsala och åker rakt in i Stockholm. 

Förbud och skatter är ett sätt att försöka styra hur vi använder bilen och vilka bilar vi använder. Tycker du att fordonsskatten, bonus-malus, är bra?

– Det som är bra med det är att det är självfinansierande, i alla fall är det tänkt så. Och det är bra att det läggs på nya bilar, för det är där det går att styra bilflottan. 

Men har det fungerat bra som styrmedel?

– Nu har det inte funnits så länge, men den typen av styrmedel har fungerat, ja. Men på längre sikt är det en nackdel att bara beskatta koldioxidutsläpp. Vi kanske borde beskatta energiförbrukning i stället, för så småningom kommer även batterier och energi att bli en bristvara. 

Är miljözoner ett bra sätt att reglera hur vi reser och använder våra bilar och lastbilar?

– Det tror jag är ett dåligt sätt. Med de miljözoner som varit på tapeten nu ökade antalet bensinbilar och minskade antalet dieselbilar förra året. Det ökar koldioxidutsläppen. I Stockholm är det den tunga trafiken som släpper ut mest av nox (kväveoxider) och inte privatpendlarna eller personbilarna. 

Zonerna har kommit till för att vissa påstår att luftkvaliteten är så dålig. Andra säger att den är bra. Varför är det så svårt att vet hur bra, eller dålig, luften är?

– Luften är mycket bättre än den var förr, det är fakta. Jag tror inte att det är så svårt egentligen. Jag uppfattar det som att det är mycket känslor inblandade. Det spelar stor roll var man mäter. EU har regler om hur det ska mätas och då är det proportionellt hur folk exponeras. Men i Sverige väljer vi det värsta stället och slår på larmet.

Miljözoner är alltså inget vidare bra sätt?

– Ska man göra någonting så ska man ändra trängselskatten så att om du har en smutsig bil så får man en högre avgift. 

Du har sagt att ”i dag styrs klimatpolitiken allt för mycket av känslor, okunskap och mäktiga särintressen”. Syns det på till exempel beskattning och förslag om miljözoner?

– Ja, man tar i först utan att ha tagit reda på hur det är. Miljözoner är ett sånt exempel. Hur mycket står egentligen den här trafiken för, hur skulle det gå att upprätthålla ett sånt här system? Vad skulle det kosta? Hur mycket skulle det påverka koldioxidutsläppen och hälsa? Det skulle man ta reda på först. Sen lägger man ett förslag. Samma går igen i mycket av transportpolitiken.

Läs även: Elbilar rusar på krympande bilmarknad