Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-24 04:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/seat-arona-ar-bade-djarv-och-installsam/

Motor

Seat Arona är både djärv och inställsam

Bild 1 av 6 Arona är en crossover i Polo-klassen som Seat har framgång med, både praktisk och snygg. Seat ser sig gärna som ett märke som unga tar till sig.
Foto: Kalle Holmberg
Bild 2 av 6 Med 414 centimeters längd är Aronan en rymlig bil i sin klass för de åkande.
Foto: Kalle Holmberg
Bild 3 av 6 Inte speciellt rymligt här, men det finns mer utrymme under bagagerummets golv där annars ett riktigt reservhjul kan placeras.
Foto: Kalle Holmberg
Bild 4 av 6 Seat ser sin Arona som en småsuv, typ crossover. Något direkt högt insteg har det dock inte blivit. Baksätet är bekvämt för två.
Foto: Kalle Holmberg
Bild 5 av 6 19 centimeters markfrigång ger stuk av småsuv. Att kombinera det med fyrhjulsdrivning går tyvärr inte.
Foto: Kalle Holmberg
Bild 6 av 6 Skarpa linjer även inne i kupén, i samklang med den spetsiga backspegeln. Upplevs inte som något effektsökeri.

Jag är djärv som väljer att köra Seat Arona, meddelas det i marknadsföringen av spanjoren. Förstår först ingenting. Sedan går det upp ett litet ljus: Den som ”vågar sticka ut från mängden” väljer Arona. Okej.

Rätta artikel

Lätt att hänga upp sig på tomt reklamspråk. Jag är föga djärv, men crossovern från Seat har rätt djärv formgivning, ett lite spetsigt och skarpt formspråk som går igen i det mesta av linjeföringen.

Jag uppskattar det, hittar uttrycken på många ställen: främre lyktorna, veckningen av plåt och plast i exteriören, ytterbackspeglarna, kupéns dörrsidor, och så vidare. Spanska Seat står för ett visst avantgarde vad gäller form inom den i övrigt småtrista VW-koncernen. 

Föraren har det bra med föredömligt enkel intrumentering. Foto: Kalle Holmberg

Körmässigt sticker Aronan däremot inte ut, åtminstone inte vår provkörningsbil som drivs av en trecylindrig motor på 95 hästkrafter. Har alltid lite svårt för de trecylindrigas sång: ett surrande som känns lättviktigt. Men det fenomenet försvinner i högre farter då däckens kontakt med vägen tar över bullrandet. Som dock inte känns påträngande.

Det visar sig snart att de 95 kusarna räcker långt när vi tar ut Seat Arona på långfärd med körning både på motorväg, riksväg och länsvägar. Motorn svarar villigt på gaspådrag, även vid lågt varvtal. Bilen är direkt kul att köra på Östergötlands slingriga asfaltsvägar, med flitigt växlande som ger så kallad aktiv körning (växellådan är toppen). Känns på något sätt som att den försöker ställa sig in hos mig som förare.

Spetsigt och skarpt i formgivningen – väl uttänkt, inget effektsökeri. Foto: Kalle Holmberg

Den något höjda modellen, som bygger på systern Ibiza, uppges ha 19 centimeters markfrigång. Det märks dock knappast att det handlar om en småsuv, ingen känsla av vinglighet. Faktum är att jag inte upplever Aronan som direkt hög – insteget ska inte jämföras med det som större stadsjeepar bjuder på.

Skarpa ojämnheter är Seat Arona inte vän med, det kan stöta till rätt hårt ibland under färd på mindre bra underlag.

Kort stopp på gamla E4 i Jönåkers klassiska nedförsbacke. Foto: Kalle Holmberg

Sittkomforten fram är riktigt bra, i bak helt okej för två medan en tredje mittenpassagerare får det lite tufft. Suv-stuket ger dock alla rätt gott om plats för huvudet.

Med konkurrenter som exempelvis Renault Captur, Opel Crossland X, Citroën C3 Aircross och Hyundai Kona befinner sig Arona i ett växande getingbo. Men för att bli tagen på allvar krävs ändå att en fyrhjulsdriven version erbjuds (gäller även många andra i boet). I bak tornar något upp sig som jag skulle kalla för kardantunnel. Förberedd för drivning på alla fyra?

Läs mer:

Kia laddar med körglad småsuv

Renault Captur – liten, tillgjord och alldeles charmerande

En liten suv som till slut överraskar stort