Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 22:00 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/svarare-att-kopa-bil-an-nagonsin-det-har-behover-du-tanka-pa/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Motor

Guide: Det behöver du veta när du ska köpa bil

Johan Andersson
Johan Andersson

Fler än någonsin tidigare väljer att köpa ny bil. Samtidigt är det svårare att välja rätt.

Bensin, diesel eller el? Ny eller begagnad bil? Vilken modell passar bäst? DN:s Lasse Swärd hjälper dig navigera rätt i asfaltsdjungeln.

Gör vårt interaktiva test för att ta reda på vilken bil som passar dig.

Tio generella råd för en genomtänkt bilaffär:

 

Nytt eller begagnat?

Omöjligt att besvara. Många vill ha en ny bil för att den ger den senaste tekniken och den högsta säkerheten. Om man i stället ser bilköpet mer rationellt, som en kostnad bland andra som ska hållas så låga som möjligt, då är det bästa att välja en tre år gammal bil som gått 5.000–6.000 mil. 

Varför? Jo, sådana bilar är i regel väl underhållna av första ägaren, fullservad och fri från skavanker. En tumregel är att halva värdet är borta efter tre år. Därmed överlåter du det värsta värdefallet på första ägaren.

Håll utkik efter tjänstebilar. De säljs ofta på nätauktioner.  

Välj i första hand en MRF-ansluten bilhandlare. Där får du en varudeklaration och i regel garanti.

Undvik privatköp om du inte känner dig säker på hur du kan bedöma bilens skick och bakgrund. 

Bensin eller diesel?

Det beror alldeles på dina körmönster och även var du mest kör. Bor du i storstad och kör i huvudsak i närområdet, välj bensin, helst en hybrid. Söker du begagnat: tänk på att äldre dieslar förorenar stadsluften med höga utsläpp av kväveoxider, som påverkar både närmiljö och människors hälsa. Även nyare dieslar med bättre rening har förhållandevis höga utsläpp. Det gäller avgasnormen Euro 6 fram till 2017. Köper du en ny diesel i dag har den mer avancerad rening som kräver att du fyller på reningsvätska i separat rör (Adblue). Den tekniken verkar ge hög rening av kväveoxiderna även i verklig trafik.

Har du långa årliga körsträckor är diesel bättre genom lägre bränslekostnader per mil. En diesel är mer energieffektiv än motsvarande bensinbil. Den släpper ut betydligt mindre växthusgaser, dels för att den drar mindre bränsle, dels för att dieseln innehåller en väsentligt högre andel förnybart. Så diesel är bättre för klimatet, men äldre dieslar är sämre för närmiljö och hälsa.

E85, biogas och 100 procent grön diesel, HVO100?

Försäljningen av nya bilar som klarar etanolbränslet E85 har upphört. Det finns omkring 220.000 begagnade i trafik. Literpriset på E85, strax under 11 kronor, gör det rejält billigare än att köra med bensin, trots att bilen drar uppemot 35 procent mer med E85 i tanken. Även klimatet gynnas i form av cirka 60 procent lägre utsläpp av koldioxid. 

Fordonsgas är det bästa bränslet om man ser till låga utsläpp, både vad gäller klimat och påverkan på hälsa/närmiljö. Bränslet består av metan, varav cirka 90 procent är förnybar biogas, resten är fossil naturgas. (Detta förhållande gällde 2017.)

Fordonsgas görs av bland annat avloppsslam, gödsel och slakteriavfall. 

Det finns omkring 175 pumpar, men tyvärr väldigt få i norra Sverige. 

HVO100 är en helt förnybar diesel som kemiskt sett är lik fossil diesel. Det gör att bränslet kan tankas i dieslar utan krav på att bilarna anpassas för det (som med E85), men hittills är det bara Citroën, Peugeot, DS och Opel som godkänt det.

HVO finns även i fossil diesel som låginblandning. I genomsnitt innehöll dieseln 20 procent förnybart i fjol, mot knappt 7 procent etanol och andra biokomponenter i bensin.

Utsläppen av koldioxid är utomordentligt låga med HVO, enligt Energimyndigheten. Hur låga beror på vilka råvaror som används. 

Elbil eller laddhybrid?

En renodlad elbil är bästa valet eftersom en sådan aldrig ger några lokala utsläpp. Men höga priser och begränsad räckvidd i kombination med få laddstolpar längs vägarna har hållit tillbaka efterfrågan. 

Väger man in hur batteriet till elbilen tillverkas kan en elbil ha förhållandevis höga indirekta utsläpp i bagaget när den ställs ut till försäljning. Ju kraftigare batteri och längre räckvidd, desto större blir klimatskulden om battericellerna framställs i ett land med hög andel ful-el. 

En laddhybrid beskrivs som en bra övergångslösning i väntan på billigare elbilar med effektivare och mindre klimatbelastande batterier. 

En laddhybrid klarar som mest uppemot fyra mil på el, sedan tar bensindriften över (det finns även laddhybrid med el/diesel, som i äldre Volvo V60). 

Eftersom enkelresor i genomsnitt är 2–3 mil långa klarar man en stor del av vardagstrafiken på el – förutsatt att man kan ladda hemma, helst också på jobbet. 

Men laddhybriden passar långt ifrån alla. För dig som kör långa dagliga sträckor är den inget alternativ, inte heller för dig som saknar laddmöjlighet hemma, något som gäller för de flesta i flerfamiljshus.

Kontant, avbetala eller ­privatleasa?

Vill du äga bilen själv och har de slantar som krävs är kontantköp det bästa. Vill du avbetala är rådet att prata med din bank för lägsta möjliga ränta, alternativt göra upp med din bilhandlare, som kan erbjuda paket med försäkring, service, däckhotell och liknande tjänster.

Privatleasing är ett populärt alternativ till köp. Ungefär en tredjedel av alla privatköp av ny bil sker med leasing i någon form. 

Du får en ny bil utan att behöva lägga upp handpenning. Du vet vad bilen kostar dig varje månad – räkna med mellan 2.500 och 3.000 kronor för en mellanstol bil. Service och försäkring brukar ingå i månadsavgiften, i vissa fall även vinterdäck. Vad som tillkommer är årlig skatt och bränsle.

Privatleasing är ett vettigt alternativ för dig som vill ha en ny bil, men som tvekar om hur tekniken utvecklar sig och hur det påverkar andrahandsvärdet. Du behöver inte knapra på sparkapitalet eller öka på dina skulder.

Men du måste binda dig för en längre period, i regel tre år, och bestämma maximal körsträcka. Kör du längre än avtalat blir det dyra extra mil, liksom skador och slitage på bilen som går utöver vad som får anses som normalt. Hur det ska definieras är viktigt att diskutera igenom med din återförsäljare innan du skriver på.

Märke: Volvo, Volkswagen, Toyota – eller Alfa Romeo?

Omöjligt att svara på. Köpare väljer bil efter både hjärna och hjärta. Design är en viktig egenskap för många, för en del den kanske allra viktigaste. Varumärket är en annan central faktor. 

Men precis som en köpare av en lägenhet ska granska även föreningens ekonomi bör en nybilsköpare också titta på märkets representation i Sverige. 

Finns det ett nät av servicepunkter? Hur är priserna på reservdelar, andrahandsvärdet, försäkringspremier och liknande?

Undvik udda märken är ett generellt råd, såvida du inte väljer att privatleasa. Ovanliga märken och modeller faller i regel mer i pris än storsäljande modeller från märken som Volvo, Toyota, Kia och VW.

Undvik också stora lyxiga modeller med extra starka motorer som drivs med bensin eller diesel – de brukar rasa i pris oavsett märke. 

Om du är smart väljer du en så liten bil som möjligt för att klara dina transport­behov och ser till att välja den mest energi­effektiva motorn. Låg bränsleförbrukning betyder lägre milkostnader och det är ett tungt argument när det är dags att sälja bilen. Låg förbrukning betyder också lägre klimatpåverkan.

För dig som absolut vill ha en elbil blir rådet att räkna på privatleasing. Då slipper du oroa dig över vad bilen är värd om två tre år, då en hel rad nya modeller väntas från bland andra Volkswagen.

Kanske farhågorna för stora värdefall för dagens elbilar visar sig överdrivna. Utfallet beror på hur mycket bättre kommande elbilar blir – och vilka bilrelaterade beslut lokala politiker och regeringen fattar. 

Det kan exempelvis gälla miljözoner med förbud för äldre dieslar och bensinbilar, vilket sänker värdet på begagnat och samtidigt gör laddbara bilar mer attraktiva. 

Men kom ihåg att eventuella miljözoner gäller äldre bilar, inte nya. Köper du en ny bensin- eller dieselbil i dag kommer den inte att stoppas i de zoner som regeringen beslutat att kommuner får införa från år 2020. Vad som händer bortom 2025 och framemot 2030 är dock skrivet i stjärnorna. Men till dess har dagens bilar hunnit byta ägare både en och två gånger.

Läs också: Så slår bonus malus på nya bilar

Vilket bränsle passar dig bäst?
Vilket bränsle passar dig bäst? Foto: Nicklas Thegerström

Bilbranschen går för fullt – trots miljödebatten

Bilhandeln kan se tillbaka på en gyllene period av kraftig tillväxt. Försäljningen har ökat varje år sedan 2013 till nivåer som aldrig tidigare skådats.

I fjol såldes 380.000 nya bilar.

Hur kan det komma sig att branschen går i 250 knyck när debatten om bilens miljöpåverkan aldrig varit tuffare? När styrande i storstäder vill förbjuda äldre bensin- och dieselbilar och även nya sådana redan år 2025, när Volkswagen avslöjas i den kanske största industriskandalen världen skådat. Ja, när sommaren aldrig varit hetare?

Svaret stavas mobilitet. Bilen uppfattas som en svårslagen kombination av frihet, rörlighet och individualitet.

Den blir din alldeles egen tidtabell. Bilen avgår när du vill att den ska avgå, inte när SL eller SJ hoppas att det ska ske med bussen eller tåget.

Du tar plats bakom ratten, drar in nybilsdoften – världens dyraste och mest lättflyktiga parfym – och stänger dörren. Du kör vart du vill, när du vill och befinner dig hela tiden i din egen värld, i en avskärmad krocksäker bubbla. 

Lägg till den snabba befolkningsökningen i Sverige på senare år och utvecklingen blir än lättare att förstå.

Åtta av tio resor sker med bil och detta förhållande har inte rubbats, trots allt tal om att satsa på kollektivtrafik.

Sverige är ett stort och glest befolkat land med långa avstånd. Hur gärna vi än vill att folk ska cykla och bilpoola med grannen är den egna bilen en förutsättning för väldigt många. Utan den stannar Sverige, lobbade branschens intresseförening Bil Sweden en gång och dessvärre är det nog så. 

Vi har byggt fast oss i ett bilberoende. Eller rättare sagt, anpassat samhällsbygget och vardags- och arbetslivet efter bilens möjligheter till rörlighet – till den grad att vi inte kan vara utan den. 

Utsläppen då? Luftföroreningarna? Trängseln? Klimathotet? 

Vi måste köra mindre och ställa om hela samhällsplaneringen, menar en rad forskare och Trafikverkets analytiker håller med. Utan radikalt ändrade transportmönster klarar vi inte långsiktiga miljömål till år 2030, är budskapet.

Mandatperioderna är dock kortare än så. Val ska vinnas. Det gör man inte genom att skatta bort bilen.

Lösningen blir att skynda på omställningen till el. Under övergångstiden, som väntas bli flera tiotals år, ska vi använda en ökad andel biodrivmedel som etanol, HVO (grön diesel) och fordonsgas.

Två nya regler, som båda började gälla den 1 juli, ska skynda på utvecklingen i den riktningen: 

Bonus malus och reduktionsplikt.

Det är här det börjar bli svårt för bilköparen, riktigt svårt.

Bonus malus är ett nytt fordonsskattesystem. Det ger de allra flesta nya bensin- och dieselbilar högre skatt (malus) i tre år. Elbilar, laddhybrider och gasbilar får bonus.

Automatiska indexuppräkningar plus extra skattepåslag utöver inflation plus moms gör att priset för bensin och diesel kommer att stiga, mer och mer för varje år. Det extra påslaget utöver inflationen är en tickande bomb, enligt kritikerna. 

Lägg till möjligheten för kommuner att från år 2020 införa miljözoner som stänger ute äldre bensin- och dieselbilar och valet blir än svårare om man funderar på att köpa en begagnad bil.

Laddbara bilar lockar med tyst gång och låga utsläpp, men få privatkunder har råd att köpa sådana bilar nya. Och de som har möjlighet oroas över den snabba teknikutvecklingen: bättre batterier väntar runt hörnet, vad betyder det för andrahandsvärdet? Går dagens batteribil att sälja om tre år?

Gasdrivna bilar är bra för klimatet och för att stimulera fram inhemska bränslen. De är billigare än laddbara bilar, men knappast ett alternativ för den som bor norr om Uppsala. Där finns bara en handfull mackar.

Lägsta inköpspris hittar vi på små snåla bensin- och dieselbilar. Men hur attraktiva är de om tre år? 

Är det mindre risk med bensin än diesel? Eller är båda bränslena lika illa för klimatet?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.