Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/motor/vi-minns-med-varme-saabs-klassiker-900/

Motor

Vi minns med värme Saabs klassiker 900

900 var en halvkombi som uppskattades för sina sportiga egenskaper. Foto: Saab

I slutet av 1970-talet var, som så ofta i Saabs historia, budgeten stram men behovet av en ny bilmodell stort. Modell 99 som kombikupé, med debut 1973, fick stå som donator när 900 mejslades fram.

Den avgörande anledningen till att modellen 900 kom till var att framtida krav om ökad krocksäkerhet från främst den amerikanska marknaden förutsatte att Saab utvecklade sitt bilbyggande i detta hänseende – företrädaren 99:ans konstruktion dög inte längre. Att samtidigt få Saab 900 att framstå som en ny bil löstes bland annat med en förlängning på 21 centimeter, varav huvuddelen hamnade på överhänget fram. 

För bättre proportioner i formgivningen lades 5,32 centimeter av förlängningen på ökat axelavstånd. Åtgärderna gav ökat utrymme vid pedalstället och bättre med plats för motorn.

Det blev succé, kötiden för att hämta ut ett exemplar av nykomlingen var tidvis uppe i tio veckor. När totala tillverkningstalen förelåg för både 99- och 900-serierna, stod det klart att 900 ”vunnit”: 908.810 tillverkade vagnar under modellåren 1979–1994, mot 614.021 för 99/90 mellan 1968 och 1987.

Cabrioleten sågs som en lyxig bil och den sålde bra, inte minst i USA. Foto: Saab

Saab 900 går inte direkt till historien för sina tekniska innovationer. Insläppet till finbilsparkeringen är mer en emotionell historia –­ vem har inte en relation till 900?

För 900 valde dessutom Saab halvkombins väg, ett spår tillverkaren gav upp 2002 i och med lanseringen av 9-3 generation två.  Den lanserades som sedan och först tre år senare som kombi. Då hade den större modellen Saab 9-5 funnits tillgänglig som kombi sedan 1999.

Hur stolligt det var att för den då mindre modellen inte ha en kombi på marknaden i kombilandet nummer ett, ­Sverige, låter vi vara osagt. Det bevisar dock att Saab alltid har gått sin egen väg – ett slags Citroën eller Lancia på svenska, om man så vill.

Även internationellt var Saab 900 en framgång, men då som en bil med klar betoning på lyx och prestanda.

– Det som på hemmamarknaden var en familjebil eller tjänstebil blev på utländska marknader genom uppgraderingar en maxutrustad lyxbil. I USA var det mestadels turboversionerna som slog an. Det är mycket körkänsla i en 900 turbo, vi talar här om en slags bakvänd – eller rättvänd – Porsche 911, säger en oblyg Peter Bäckström, intendent vid Saab-museet i Trollhättan.

Den sista Saab 900 av första generationen lämnade Trollhättefabriken den 26 mars 1993.

Läs även: Projektbilen tillbaka där allt började

Ämnen i den här artikeln:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt