Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-01 04:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/nastan-alla-vill-ata-klimatsmart-men-svart-att-valja-ratt/

Ekonomi

Nästan alla vill äta klimatsmart – men svårt att välja rätt

Råvaror till vegetarisk mat.
Råvaror till vegetarisk mat. Foto: Thomas Karlsson

Åtta av tio hushåll vill att maten de äter ska vara bra för klimat och miljö. Men det är inte alltid lätt att veta vilket alternativ som är bäst. Det framgår i en ny undersökning.

– Nästan alla svenskar vill leva och äta mer hållbart. Det är påtagligt, men många upplever också att hindren är många. Det är inte lätt som konsument att välja rätt, säger Thomas Sjöberg som är marknadschef på Felix, livsmedelsföretaget som beställt undersökningen av United Minds.

Drygt hälften anser att det har blivit svårare att göra rätt val och åtta av tio säger att det är svårt att veta vilken klimatpåverkan olika typer av mat har. Några exempel som nämns i undersökningen är hur man ska ställa sig till ekologiskt importerat eller svenskt konventionellt, färskt eller fryst och vegetariskt eller animaliskt.

– Som mataktör har vi ett stort ansvar att underlätta för konsumenter. Vi måste göra det lätt för människor att göra rätt. En bra början till förändring är att hushåll byter ut några animaliska rätter mot vegetariska, där går det att göra stor skillnad, säger Thomas Sjöberg.

Ungefär en tredjedel av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp kommer från maten, enligt Livsmedelsverket. Av världens totala utsläpp beräknas djurproduktion stå för omkring 15 procent. I Sverige äter varje person i genomsnitt 50-55 kilogram kött per år.

Felix, känt för livsmedel som köttbullar och pyttipanna, vill nu utveckla vegetariska alternativ som smakar lika bra eller bättre än de animaliska, enligt Thomas Sjöberg.

– Smaken är nyckeln till att hjälpa folk göra förändring. Om man lyckas med smaken kommer den hållbara maten ätas upp, säger han.

En bra start till att få med hela familjen på noterna kan vara att smakerna på vegetariska produkter ska vara så nära de animaliska som möjligt, enligt Thomas Sjöberg.

Den vardaliga handling som hushållen främst gör för att bidra till bättre klimat- och miljö är att återvinna (77 procent), därefter drar hushållen ner på bilåkandet, följt av att handla närproducerat. Samtidigt dömer drygt en tredjedel av de tillfrågade andra personer baserat på vad som läggs på rullbandet i matbutiken.

– Det får inte bli en skamfaktor över vad som hamnar i matkorgen, säger Thomas Sjöberg.

Nästan hälften, 47 procent, anser att den viktigaste faktorn ur klimat- och miljösynpunkt är att maten är närproducerad. Därefter kommer att förpackningen har låg påverkan på klimat och miljö, följt av hur maten har transporterats.

– Pandemin har påverkat hur vi ser på mat. Den egna matförsörjningen har hamnat i fokus, säger Edward Boëthius, analytiker på United Minds.

Läs mer: Så kan vi leva mer klimatvänligt

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detaljhandel
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt