Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-24 22:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/nationalekonomen-om-coronakrisen-kan-bli-ett-bnp-fall-pa-flera-procent/

Ekonomi

Nationalekonomen om coronakrisen: ”Kan bli ett BNP-fall på flera procent”

Coronasituationen har lett till en ekonomisk kris, enligt nationalekonomen Lars Calmfors.
Coronasituationen har lett till en ekonomisk kris, enligt nationalekonomen Lars Calmfors. Foto: Elin Åberg

Det nya coronaviruset lamslår stora delar av samhället. Vad kostnaden i slutändan blir är omöjligt att säga, men nationalekonomen Lars Calmfors drar paralleller till den ödesdigra 90-talskrisen.

Samhällsfunktioner stängs ned, företag varslar och evenemang ställs in. Coronaviruset sätter avtryck på hela samhället. Att det slår mot samhället ekonomiskt råder ingen tvekan om, men än så länge går det inte att förutspå vad den totala kostnaden blir.

– Det är i grunden fullständigt omöjligt att spekulera i det eftersom ingen vet hur situationen kommer att utvecklas. En sådan beräkning skulle inte ha någon trovärdighet i dag. Men klart är att stödåtgärder behövs samtidigt som intäkterna till samhället minskar, säger Lars Calmfors.

Men oavsett kommer notan att bli dyr. I början av mars skrev regeringen ner BNP-prognosen med 0.3 procent med anledningen av coronaviruset. Under 90-talskrisen, som varade mellan 1990 och 1994, föll BNP kraftigt tre år i rad (1990-1993). Fallet slutade på totalt cirka fem procent. Lars Calmfors menar att en liknande utveckling inte är att utesluta.

– Det kan mycket väl bli ett BNP-fall i den storleksordningen. Men en trolig skillnad mot 90-talskrisen är att en nedgång blir mer koncentrerad i stället för att som då dra ut över flera år, säger han.

Han understryker att även den bedömningen är mycket osäker. Allt beror på om näringslivet kan undvika en våg av konkurser och vilka följder finanssektorn drabbas av.

Samtidigt har Sverige relativt goda förutsättningar för att klara sig ur situationen någorlunda väl. Åtminstone om man jämför med andra drabbade länder. Sveriges statsskuld på 35 procent av BNP gör att manöverutrymmet är bra, samtidigt som den exceptionella situationen gör att förändringar som vanligen klassas som negativa inte bör utgöra något brott mot det finanspolitiska ramverket.

– Vi har ett helt annat finanspolitiskt manöverutrymme än många andra länder, till exempel Italien som har en statsskuld på 130 procent av BNP. Det är fullt möjligt för oss att ta stora budgetunderskott under flera år och en betydande ökning av skuldkvoten om det behövs.

Han räknar med att företag som hamnar i kris kommer att behöva akut hjälp med nödlån för att överleva. Men det räcker inte.

– Företag i utsatta branscher kommer också att behöva direkt stöd i form av skattesänkningar eller bidrag för att inte behöva friställa personal i stor skala och i slutändan kanske gå omkull.

Är det här att beteckna som en ekonomisk kris?

– Ja, det är förutom en hälsokris i allra högsta grad en ekonomisk kris. Precis som under 90-talskrisen och finanskrisen ställs stora krav på den ekonomiska politiken. Den kan inte stoppa den ekonomiska krisen men den kan dämpa den.

Läs mer: Magdalena Andersson: Osäkerheten kring nya coronaviruset har ökat

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt