Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-30 03:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/nationella-universitetsrankningar-har-inget-storre-informationsvarde/

Ekonomi

”Nationella universitetsrankningar har inget större informationsvärde”

Lunds universitet rankas ofta i topp bland svenska lärosäten.
Lunds universitet rankas ofta i topp bland svenska lärosäten. Foto: Emil Langvad/TT

Det finns en uppsjö rankningar som på olika sätt försöker sätta ord och siffror på hur bra svenska universitet egentligen är. Men hur relevanta är rankningarna egentligen?

– Informationsvärdet för svenska lärosäten är rätt begränsat, hävdar Mats Benner, professor vid Lunds universitet.

Karolinska institutet är Sveriges bästa universitet. Åtminstone om man ska tro flera av de internationella universitetsrankningar som har tagit sig an mastodontuppgiften att rangordna världens främsta lärosäten.

Ett annat rankningssystem placerar Lunds universitet i topp. Det finns inget enhetligt mätsystem, vilket gör att resultaten varierar. Mats Benner är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och har bland annat skrivit en rapport om just universitetsrankningar.

– Rankningar började på två ställen. Dels i USA, där handlade det om att tydliggöra vad man får för pengarna. Det är ett land utan utbildningsministerium med en fullständigt oöverskådlig mängd utbildningsaktörer. Rankningarna uppkom som en varudeklaration för dem som betalar, vilket oftast är föräldrarna.

– Det andra benet är kinesiskt. Där rankar man universitet baserat på vilken renommé de har på forskningssidan. I början av 00-talet ville Kina accelerera och bli en avancerad kunskapsnation. Då behövde man ett mått, framför allt för egen del, på vad som är ett toppuniversitet.

Han framhåller att rankningar har ett slags signalvärde, inte minst internationellt. Däremot ifrågasätter han rankningarnas betydelse nationellt.

– Vårt högskolesystem är inte helt otypiskt för Sverige. Innehållsmässigt är till exempel en ekonomutbildning i Skövde väldigt lik en ekonomutbildning i Umeå eller på Handels. Allt är helt enkelt ganska standardiserat. Internationellt finns det däremot över 14.000 universitet. Då kan rankningar behövas för att hålla ordning på allihopa, säger han och fortsätter:

– Svenska universitet vill å ena sidan framstå som att de inte alls bryr sig om rankningar, det är liksom lite banalt. Å andra sidan använder de ju ord som ”störst” eller ”bäst” ganska rundhänt i sin marknadsföring. Men nationella universitetsrankningar har inget större informationsvärde. Svenska universitet är undantagslöst fullt godtagbara kvalitetsmässigt. 

Mats Benner, professor vid Lunds universitet.
Mats Benner, professor vid Lunds universitet. Foto: Johan Bävman

Så man ska inte fästa så stor betydelse vid rankningarna?

– Nej, men det finns en annan aspekt. Det finns en oerhört hög medvetenhet hos människor om vad som är fint och bra – vad som är skillnaderna mellan en examen i Linköping jämfört med en i Umeå eller Göteborg. Utbildningsmässigt är de få, men det finns en tydlig outtalad medvetenhet om vem som söker sig till vilket typ av lärosäte.

Om inte rankningar, vad bör man ta hänsyn till när man söker till universitet eller högskola?

– Man kanske borde fundera på vem man är. Är man en social entreprenör med sitt eget varumärke i spetsen, ja då kanske Handels passar. Är man en hyvens prick som gillar studentliv, och plugg i lagom doser, då kanske Uppsala är ett bra ställe. Kanske känner man att tröskeln in till akademin är ganska hög och att man behöver nästan mikroskopisk vägledning, ja då kan högskolan i Gävle vara en bättre miljö. Man borde nog fundera nästan rent sociologiskt: ”vem är jag?”. Det står inte i några rankningar.

 

Läs mer:

Karolinska institutet faller på universitetsranking 

Här är högskolorna som rankas högst