Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Nord Stream 2-ansökan inlämnad

En bild tagen för sex år sedan, under arbetet med den befintliga Nord Stream-ledningen. Arkivbild.
En bild tagen för sex år sedan, under arbetet med den befintliga Nord Stream-ledningen. Arkivbild. Foto: STEFAN SAUER

Det ryska bolaget som vill bygga en ny gasledning genom Östersjön, Nord Stream 2, har lämnat in en ansökan för projektet till näringsdepartementet.

Siktet är inställt på att ledningen ska vara klar om tre år.

"Det drar i gång projektets olika nationella tillståndsförfaranden", skriver Matthias Warnig, Nord Stream 2:s vd, i ett pressmeddelande.

Sverige är det första av totalt fem länder som inleder en tillståndsprövning av projektet. Ansökningar till Ryssland, Finland, Danmark och Tyskland ska enligt bolaget lämnas in i början av nästa år.

Till ansökan uppger bolaget att man har bifogat en teknisk beskrivning och en miljöstudie.

"Med utgångspunkt från erfarenheter från Nord Stream och slutsatser från dess miljöundersökningar, bedöms även det planerade ledningssystemets miljöpåverkan bli försumbar", skriver Nord Stream 2.

Målet med den nya gasledningen är att fördubbla kapaciteten jämfört med den befintliga Nord Stream-ledningen, som öppnades 2011, till 110 miljarder kubikmeter gas per år.

Ansvarig i Sveriges regering för att hantera ärendet är näringsminister Mikael Damberg.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har i en utfrågning i riksdagen förklarat att regeringen tillsammans med de baltiska staterna kommer att aktivt motverka bygget av en ny rysk gasledning i Östersjön, bland annat genom påtryckningar i Bryssel och försök att övertala Tysklands regering att stoppa projektet. Men någon rättslig grund för Sverige att stoppa projektet finns inte, även om ledningen går i den svenska ekonomiska zonen, enligt Wallström.

Baltstaterna och flera östeuropeiska EU-länder har också uttryckt motstånd mot projektet och USA:s regering har tryckt på för att få EU-länderna att stoppa gasledningen, senast i samband med vice president Joe Bidens besök i Stockholm i augusti.

Den tyska regeringen, med förbundskansler Angela Merkel, har dock hittills valt att stödja den nya gasledningen, som av Merkel beskrivs som en kommersiell affär.

Fakta.Beräknas kosta 90 miljarder

Den nya gasledningen under Östersjön beräknas kosta 11 miljarder dollar (cirka 90 miljarder kronor) att bygga och Nord Stream 2 räknar med att den ska kunna tas i bruk 2019.

Bakom Nord Stream 2 ligger det statskontrollerade ryska gasmonopolet Gazprom. Ett försök av Gazprom att bilda ett konsortium med fem energijättar från EU-länder stoppades av Polens regering i augusti i år.

De EU-baserade bolagen som var med i upplägget – brittisk-holländska Royal Dutch Shell, tyska Uniper, tyska Wintershall, österrikiska OMV och franska Engie – har dock förklarat att man kommer försöka medverka i projektets finansiering utan att bilda ett samägt bolag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.