Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Norges arbetsmarknad lockar även karriärsugna

Stina Vickhoff är en av alla unga svenskar som jobbat inom restaurangbranschen i Oslo. Nu får de sällskap av svenskar som avser att stanna längre.
Stina Vickhoff är en av alla unga svenskar som jobbat inom restaurangbranschen i Oslo. Nu får de sällskap av svenskar som avser att stanna längre. Foto: Jonas Eriksson

Norge fortsätter att vara en jobbmagnet för svenskar. Antalet svenskar med norskt skatte­kort har ökat med 10 procent de tre senaste åren och svenskarna är populära bland norska arbetsgivare. Men det gäller att vara flexibel och inställd på att jobba hårt.

Bra betalt, socialt utvecklande och många långa arbetspass. Det är kontentan av Stina Vickhoffs dryga två år i restaurangbranschen i Oslo.

– Man får slita hårt, jag kunde jobba 15 timmar i sträck. Arbetsgivarna förväntar sig att man ska ställa upp och ta extra pass, jag tror att de ser annorlunda på svenskar, som att vi bara är där för att jobba, säger hon.

Men ångrar sig gör hon inte. Åren i Norge var första steget in i vuxenlivet.

– Jag har absolut haft stor nytta av den erfarenheten, jag lärde mig så mycket, inte minst av det sociala mötet med olika sorts människor. Och jag hade fruktansvärt roligt!

Hotell och restauranger, call center, lager och transporter. Svenskarna finns nästan överallt i den norska servicesektorn. Och de är attraktiva som arbetskraft.

– De har generellt en bra inställning till service. De är väldigt flexibla och är beredda att jobba på kvällar och helger, flinka och arbetsamma. Våra kunder ser väldigt positivt på svenskarna, säger Sølvi Spilde Monsen, koncernchef för Manpower i Norge, där runt 1 000 av totalt 7 000 anställda är svenskar.

Svenskarna utgör också en betydande del av den norska arbetsmarknaden. Förra året hade nära 90 000 svenskar skattekort, som krävs om rätt skatt ska dras. Det är nästan 9 000 fler än tre år tidigare. För Norge handlar det om en viktig arbetskraftsreserv, konstaterar Bernt Bratsberg, professor i ekonomi vid Frischsentret, ett forskningsinstitut som är knutet till Oslo universitet.

– Svenskarna tar jobb i branscher där det behövs arbetskraft. Det bidrar till att dämpa prisökningar och konjunktursvängningar och har stor betydelse för den norska ekonomin, säger han.

Antalet svenskar har ökat kraftigt under två perioder de senaste decennierna, efter den svenska 1990-talskrisen och finanskrisen 2008. Mellan 1990 och 2010 tjugo­dubblades antalet, enligt Bernt Bratsberg:

– De stora ökningarna har skett när den svenska arbetsmarknaden har varit svag, samtidigt som den norska ekonomin har växt kraftigt.

Bland svenska ungdomar har intresset för Norge ökat i takt med att det blivit svårare att ta första steget in på arbetsmarknaden, enligt Elisabeth Andersson, som är Eures-rådgivare vid Arbetsförmedlingen i Karlstad och arbetar med matchningen mot jobb utomlands. Norge lockar mest.

– Många gånger är det lättare att få jobb där för unga som saknar erfarenhet, det är ofta haken i Sverige. Norska arbetsgivare ser mer till drivkraft och inställning. Det betyder inte att det är lätt för alla att få jobb, men om man är framåt och kan prata för sig är möjligheterna stora.

Men det är inte bara ungdomar som packar väskorna och drar i väg. På bemanningsbolaget Adecco i Norge, där runt 10 procent av de anställda är svenskar, ser kommunikationschef Even Sandvold Roland en ny trend.

– Tidigare har de flesta svenskar som kommer till oss varit intresserade av att arbeta i Norge en kortare period. Nu ser vi att det kommer fler med ett långsiktigt perspektiv. De är mer kräsna i vilka jobb de vill ha och planerar en karriär i Norge. Det handlar mycket om IT och den sortens specialiserade arbeten, säger han.

De höga löneläget i Norge lockar många, men mat och hyra är också dyrare än i Sverige. Stina Vickhoff gjorde som de flesta svenska ungdomar och delade lägenhet med flera kamrater. Sparpengarna räckte till två långa utlandsresor. Nu pluggar hon vid Södertörns högskola och någon mer Norgevända blir det inte.

– Nej, det var kul när jag var yngre och bara jobbade för att kunna resa, men nu skulle jag inte vilja återgå till det livet, säger hon.

Fakta.

Den senaste arbetskraftsundersökningen i Norge gäller maj 2014.

Då var 87 000 personer arbetslösa, eller 3,2 procent av arbetskraften.

2 640 000 personer var sysselsatta, vilket motsvarar 68,7 procent av befolkningen (sysselsättningsgrad).

I Sverige var 413 000 personer arbetslösa i maj 2014, vilket var 8,0 procent av arbetskraften.

Antalet sysselsatta var 4 746 000 personer. Sysselsättningsgraden var 65,9 procent.

Källa: Statistisk sentralbyrå, Norge, och Statistiska centralbyrån, Sverige.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.